söndag 30 maj 2010

Real Estates park-spelning var något jag peppade otroligt mycket på redan någon månad innan och trodde det skulle bli årets bästa Primavera Sound-spelning. Sjukt bra och inte långt ifrån, men på min topplista i slutet av det här inlägget kan man ju se hur det gick.











Dum Dum Girls var djävligt dåliga men öppnade, enligt John, med en GG Allin-cover vilket känns som att dom vann lite cred på ändå. Jag har dock ingen koll alls på om det är sant eller inte då jag inte lyssnar på den djävla gubben. Efter det blev det ett djävla fylleslag som involverade bland annat palmklättring och fontän-moshande. Båda delarna stod John för.

Och tillslut en top 5-lista över hela festivalens band. Tidens tand har ändrat lite på det. Under festivalen låg andraplatsen på första och vice versa.

Top 5 overall

5. Thee Oh Sees
4. Shellac
3. Real Estate (söndag)
2. Comanechi
1. Scout Niblet

Cuerpos får ett hedersomnämnande. Önskar jag hade sett hela spelningen men var som sagt sent ute. Vidare så vet jag fan inte vilket som var sämst, Slits eller Condo Fucks. Det lutar fan ärligt talat åt Slits. Fy i helvete vad pinsamt dåligt det var.

lördag 29 maj 2010

Efter mycket om och men blev det tillslut ändå av att jag och Mathias gick iväg till parken för att kolla på banden och det var helt klart rätt beslut. Första bandet vi såg för dagen, Circulatory System, överraskade mig med att faktiskt vara rätt bra. Jag hade skrivit upp det på min lista att se ifall det inte fanns andra alternativ men det var som sagt hyfsat bra. Bra band att starta den här dagen med.







Något djävla skitband spelade efteråt, Smith Westerns kanske det var, och vi drog iväg för att hitta baguette, tomat och öl i någon liten kvartersbutik. När vi kom fram hade Thee Oh Sees nog redan börjat och det var sjuuukt bra. Djävligt jobbigt att få en så dålig plats bara och det sänkte det lite att inte kunna vara mitt i smeten. Får helt enkelt se till att se dom igen, fast det kommer aldrig bli samma stämning som det är i den där palm- och sandtäckta parken.



Ganglians passade såklart bättre i parken. Alla band gör det. Heil parken! Om det något år blir för dyrt med själva festivalen känns det fan värt att åka ner bara för att hänga i gratisparken. Park park park.

fredag 28 maj 2010

Var ohyggligt bakis och trött den här morgonen och det resulterade i att när jag stigit upp ur sängen gick jag ut till vardagsrummet och lade mig i soffan och sov istället. Det slutade i att jag missade hela Cuerpos spelning förutom 2 låtar. Rätt surt eftersom jag peppat rätt hårt på det efter att ha lyssnat på deras myspace. Någon slags gamla skolans gåffig post-punk. Spaniens Makthaverskan? Näää, ha ha. Fett bra var det lilla jag hörde och jag ser fram emot demon som jag tror skulle komma ut i september/oktober om allt går som beräknat.


Scout Niblett. Det känns ju alldeles för simpelt av mig att referera till detta men det får gå. Det är ju inte så att någon läser min djävla blog ändå. Tycker det stundtals känns väldigt PJ Harvey utan att plagiera. Med andra ord är det ruggigt bra. Svajigheten beror inte på filmarens nivå utav nykterhet.












Strax efter Niblett slutat sitt set var det bara att traska vidare till Ganglians som skulle köra sin första spelning för festivalen (det skulle även bli en unplugged och en i parken som jag såg fram emot lite mer). Det var en go spelning men inte överdrivet spännande egentligen. Inget att direkt gnälla på men inte mycket att hurra för heller. Hört en ganska rolig historia om den scenansvariges magväska vid den här scenen för övrigt. Oj oj.




Som vanligt var storbanden tröliga. Pixies, eller Frank Black borde man nog skriva, gick jag ifrån efter ett tag. Wire var också rätt gamla men Wilco var ändå hyfsat bra. (Näst) Sämsta jag hamnade på under hela festivalen var nog fan Condo Fucks. Hur fan tänkte jag där egentligen!?

Top 3 för fredag:

3. Cuerpos
2. Shellac
1. Scout Niblet

torsdag 27 maj 2010

Att skriva ihop det här är ju en djävla pärs. Så mycket har hänt mellan festivalen och nu att mycket gått förlorat. Dock är ju behållningen alla videos, och det blir det rätt gott om...

Onsdagen spenderades i princip på Manchester bar. Djävla massa finnar där, precis som förra året. Dock orkade jag inte tjöta med dom. Sista drickan innan hemgång blev en rom & cola. Romen i ett glas och colan bredvid. Antagligen för att det inte fick plats någon cola i glaset. Kanske ett klantigt val i och med att jag tappade bort mig fastän jag var på rätt gata som vi bodde på...Tillslut hittade jag förstås hem ändå och ringde Mathias som kom ner och öppnade eftersom vi bara hade en nyckel på fyra pers. Kônstigt.

Nästa dag började, som alla andra, men baksmälla och slitenhet. Blåsor hade man redan fått också. Tror jag dönade igenom en del av Ripping Thrash / Hell and Damnation-splitzinet innan vi drog mot festivalen. Hakade även på till fotbolls-stadion med grabbarna. Har ju inget direkt fotbollsintresse men kände att det var gött att hänga lite och även få bort baksmällan med promenad och frisk luft.

Första bandet som skulle ses, som jag var djävligt peppad på, var Sic Alps. De förvånade dock med att vara ganska tråkiga och jag tog tillfället i akt att efter några låtar gå och köpa lite öl-biljetter. Det skulle ju komma att behövas under den här festivalen...


Innan nästa band jag skulle se börja hann jag med en kisspaus och valde, på ren slump, en toalett med utsikt till en av scenerna och såg således lite av Wave Pictures därifrån. Det var rätt tröligt. Sedan var det bara att gå tillbaka till samma scen som förut för att se Surfer Blood som var rätt fula och söta. Även om jag annars gillar Sic Alps bättre än de här gossarna så funkade det här bättre live.


Crocodiles var helt ok och jag stannade kvar i tältet till slutet av spelningen. Mycket för att det är goare stämning när det är en mindre scen och sån skit som jag uppskattar. Annars var dom rätt rockstjärniga och stöniga.




Comanechi var satans bra. Trots att spelningen var i unplugged-tältet så pluggade gitarristen in i både en gitarrförstärkare och en bas-dito. Gillar't. I intervjun efter spelningen nämnde sångerskan/trummisen GG Allin och Bruce Lee som hennes två förebilder eller inspirations-källor. Hårt. Videorna gör dom inte alls rättvisa. För övrigt tror jag hon frågade om någon hade syra innan dom började lira. Tycker förstås någon (läs: Pallin alt. Marko) borde boka dom till Göteborg.










Resten av kvällen var rätt seg. Superchunk var trista, detsamma gällde The Fall, Mission of Burma och Pavement. Gick till och med ifrån för att se lite på Crocodiles igen (ja, dom spelade alltså flera gånger), som jag som sagt inte tycker är sådär jättespännande. Men det slog resten. Vilket känns ohyggligt tråkigt. Men i min lugna vrå hemma går aldrig Crocodiles på men däremot resten...jaja. Orkade inte heller stanna kvar för Apse och Fuck Buttons men det kändes rätt lugnt att missa. Få sova lite kändes ju inte fel med tanke på resten av det späckade schemat...

Top 3 för dagen blir nog, lite med gråten i halsen, följande:

3. Surfer Blood
2. Crocodiles
1. Comanechi

fredag 7 maj 2010

Rätt konstig spelordning. Turpa Kiini borde börjat, följt av oss och sist Cashcrops. Istället blev det omvänd ordning. Tycker nästan spelställen borde börja tillämpa någon slags spelordnings-fascism så band slipper komma överens och bara ta platsen dom blir tilldelade. Har inte lyckats ta mig till en Cashcrops-spelning tidigare och det var såklart ännu bättre än vad jag väntat mig. Go crust med härliga doom-partier. Jag gillar't.






Har inte stått på en scen sen 2007 och då spelade jag bas. Att ha gått över till gitarr och dessutom repat in låtarna på typ 4 rep känns bra, men det har gått så djävla fort från rep till spelning och allt att jag knappt hunnit reagera.

Blev inget med att åka bil till Göteborg så förstärkarförflyttningen fick lösas med en magasinkärra. Känns djävligt att ha en så stor, tung och otymplig djävla topp. Eller i alla fall när man ska transportera den mellan städer. Helvete. Låter ju helt värdelöst att köpa en ny, mindre, bara för att kunna ta med sig lättare också. Körkort nästa? Fy fan.

Ingen hörde varandra på scenen men det gick nog hyfsat ändå. Folk verkade gilla oss i alla fall så det gick nog bra ändå. Fastän det låter som att någon av oss (antagligen jag) är ostämd. Kul att hinna spela på Egalia innan dom flyttar. Hoppas det blir en spelning på deras nya ställe också. Försökte lämna stället typ 10 gånger men fick hela tiden en ursäkt till att stanna eller komma tillbaka. När jag och Erich, vid sista flykt-försöket, satt på busshållplatsen märkte han att han tappat sin mobil. Bara att gå tillbaka och det slutade i att krascha där. Tack till Erich som filmade!

Uppdatering: Funnit blodstänk på gitarren och tycker, även om det borde vara en standardingrediens på spelningar, att det väger upp att det var ostämt.








Jag har ofta svårt för plojband och det här var sannerligen inte ett undantag. Orkade inte ens se på't. Tyckte det lät bra på deras myspace (förutom att dom sjöng på svenska på det jag lyssnade på vilket också drog ner betyget). Usch för ploj. När sångerskan frågade vad jag tyckte kändes det jobbigt. Jag gillar inte att ljuga folk rakt upp i nyllet så jag sa ju vad jag tyckte. Hoppas jag inte framstod som någon typ av idiot på grund utav det.




Baksmällan var ju inte något kul alls, fast jag fick ju se ett par bröst så fort jag vaknade. Vägde väl upp lite grann. Ha ha. Var tidigare sjukt pepp på att gå på Stonebride m.fl. på Truckstop Alaska men dom planerna kastade jag i papperskorgen så fort jag vaknade och således också Kelly's-söndagen. Blev att åka hem och möla i sig tortillas och kolla på Star Trek istället.