onsdag 16 juni 2010

Det är sällan jag går igång på kängband i dessa tider, men Leda överraskade stort! Skönt att slippa macho-attityden som många i stilen verkar ha också. Folk har snackar så djävla mycket om t.ex. Giftgasattack (som jag tycker är djävligt tråkiga) i flera år, jag tycker Leda gott kan ta över den hypen. Det är lätt Göteborgs bästa kängband. Snuskigt bra men det fångas inte riktigt i klippen då trummorna verkar ta över ljudbilden. Dom satte i alla fall ribban ganska högt för dagens spelning...














Lars Adaktusson hoppade väl ungefär på samma höjd som tidigare nämnda Leda men lutar på något vis mer åt 80-tals hardcore, med svensk sång, men med lite glimten i ögat. Dom hade dessutom en tavla med ett porträtt utav Adaktusson på scenen.












Har flera gånger varit inne på Ursus myspace-sida och lyssnat. Varje gång tyckt det börjat stabilt men så bryts det alltid ner med någon solo eller ackordbyte som får det att låta snällt eller tralligt. Alltså hade jag inte så värst höga förväntningar på dom men anade ändå att dom skulle leverera pga vilka band medlemmarna tidigare varit i...










Kontentan är att det här är en av de bästa punkspelningarna jag varit på. En annan spelning som kommer till minnes som bland det bästa är den på Majvallen med Skitkids, Sanctuary in Blasphemy & La Fraction.

Något som förvånade mig lite var att Egalia ännu inte flyttat från deras lokal. Jag är ju nyfiken på det nya! Kom igen!



onsdag 9 juni 2010

Gotisk innergård med sXe-servering med korvbröd (med korv gjord av kött alltså)? Bisarra djävla sepe-edgare från Frankrike...Men djävligt bra spelning. Bättre än på festivalen eftersom det inte var någon stor scen och det kändes som att dom gjorde bättre ifrån sig också. Sista spelningen på turnén och allt. Måste känts skönt att äntligen slippa allt kringflackande och bara döna på allt man har på sista destinationen. Spelade även längre än på festivalen, men det kan även varit regnet, som började halv-vägs in i spelningen, som gjorde att kändes lite längre än när man stod i solen och drack rom och cola. Önskar jag hade haft mer plats på minneskortet att spela in, men hade, efter det här, fyllt 11 Gb med film och foton.






Efteråt var det öl med, min Couch Surfing-host, John David på något socialisthak och efter det på ett djävligt sunkigt punk-/psychobillyställe som hade den skönaste soffan jag nog någonsin suttit i. På vandringen hemåt efter all öl frågade jag fan kycklingen som fanns överallt på gatorna i Dijon innebar. Tydligen var det ingen kyckling utan en uggla som visar vägen för alla turister och annat pack till "den riktiga ugglan" som sitter på någon katedral. En liten djävla stenskulptur på fasaden som många av lokalborna rör vid för att det ska bringa dom tur. Något de inte pratar om är att det inte är original-ugglan utan en ersättning från när den gamla, riktiga, förstördes utav konstskole-elever. High five till dom! (Dessutom var dom kollaboratörer under andra världskriget och senapstillverkningen har till större delen flyttats till Rumänien)

lördag 5 juni 2010

Jag vet med säkerhet ett par stycken som kommer tycka det här är dåligt, men det rör inte mig, och med stor sannolikhet inte Sandra heller, i ryggen. Det här är skitbra och nog det enda bra som kommit ut ur Trollhättan. Spelade i ungdomens dagar i, det långt nedlagda hårdprogg-bandet, Markus med Skägget som släppte ett par demos på CD-r. Det här är förstås bättre och har flyttat sig en bra bit från det tidigare. Så som man gör när man får ett par fler år på nacken. Fast självklart känner man ändå igen det och fantiserar man ihop ett uppbackande band hade det nog ändå inte landat så långt ifrån. Fast ambitionen verkar vara att köra på egen hand den här gången, och det är nog det som kommer fungera bäst.