tisdag 13 juli 2010

Blitz: Strike a Match, Common Cause & From the Depths

Var djävligt peppad på att gå på Blitz för första gången på säkert 2 år. Fan vad stelt det kändes när jag kom in...och scenen var borta...och öl-försäljningen också. Det kändes inte alls bra och jag satt och surade ett tag tills jag tog mig i kragen och gick över gatan för att döna en bärs. Slank ner fort som attan eftersom klockan redan var långt över tiden då första bandet skulle på. Smet ut och in igen men inget band. Förstås resulterade det i ännu en sväng över gatan och en snabbt drucken bärs. Sedan vågade jag inte gå tillbaka till ölhaket igen pga risken att missa något. Dock väntade jag säkert 20 minuter eller något. Hade lätt hunnit 2 bärs till. Undrar vad dom på ölhaket tänkte om mig egentligen. Måste sett rätt lustigt ut att gå in och halsa öl och ut igen. Hur som helst...

Strike a Match delade först ut text-blad till låtarna dom skulle spela och sedan körde dom igång. Inte helt min kopp thé men underhållande. Klyschiga texter (som alltid) men funkade bättre när dom sjöngs. Påminde om gammel-hc blandat med det som kom ur hc-scenen i Amerika när kidsen tröttnade på att spela snabbt och skrika. Mest på gitarrspelet antar jag och det var nog det som höll kvar mig hela spelningen. Sedan var ju inte sångarn' rädd för att röra sig heller och det ger ju något att kolla på också. Heh. Dock bad dom folk komma längre fram (något vartenda band upprepade den här kvällen...). Alltid ett minus. Band som behöver be folk komma närmre förtjänar inte att ha publiken nära sig.


När deras set var slut var det tillbaka till samma rutin som innan. Nu hade dessutom Funhouse öppnat så det var att gå ner dit istället för haket med 2-3 teveapparater. Jag betalade sonika 20 norska mer per öl för att slippa tv-skiten. Det var det värt. Dock spelade dom mest skit på Funhouse den kvällen även om det slank in en Terrorizer-dänga vilket såklart uppskattades.

Väl klar med öldrickandet var det tillbaka för att se Common Cause som jag tyckte var rätt dåliga. Trökig HC. Macho. Lönnfet sångare som började få en liten flint-fläck. Nä tack. Öl prioriterades efter 3 låtar.


Innan huvudakten, From the Depths (som spelade på Punk Illegal-festivalen dagen innan), gick på så stod dread-gitarristen såklart och propagerade om något som jag inte längre minns. Dock minns jag att det var samla gamla tjöt sedan 30 år tillbaka men det var inte direkt oväntat. Crimethinc-band och allt. Men jag gillar det. Typiskt Crimethinc-crust.






Efter skiten var det bara att ta en fylle-promenad, med Sun City Girls i lurarna, längs t-bane-spåret. Förstår faktiskt inte hur jag lyckades hitta hem till min bror eftersom jag aldrig promenerat ända från stan till honom.

Inga kommentarer: