måndag 28 mars 2011

Kändes på något underligt vis som ett bluesigare, och kanske lite ärligare, Wavves. Känner att det var världens sämsta beskrivning, men det var hur det enligt mina minnesanteckningar kändes på spelningen. Och när jag skrev blues tänkte jag mer på gammal akustisk sådan än elektrisk, vilket även det är underligt med tanke på elgitarren och pedalanvändandet. Kanske var det spelsättet. Tyckte hur som haver att Ignatz var bra.


Efter det följde Ducktails som i princip körde halva setet elektroniskt och resten akustiskt. Vanligtvis hade jag nog kanske tänkt på spelningen som väldigt go och laid back, men tyckte det mestadels faktiskt kändes tråkigt och oengagerat (till skillnad från föregående akt). Synd när jag egentligen tycker Ducktails är bra. Även om jag hade rätt höga förväntningar så var det nog inte det som sumpade det.


Att jag verkligen inte vet vad jag ska säga eller tänka om Arrington de Dionyso's Malaikat dan Singa känns på något vis väldigt bra. Djävligt underligt men det var ju så långt ifrån bra att...ja. Jag vet verkligen inte. Kändes lika mycket vediskt som uppstakad kraut och post-punk och System of a Down. Lustigt nog använde även Hannes SOAD som referens: "System of a Down hade iaf skor på sig" och det sammanfattar väl det här på något sätt.

torsdag 24 mars 2011

Feberdröm verkar ha rört sig väldigt mycket från hur det lät tidigare (industri mer åt dark ambient-hållet typ) och känns mer som power electronics nu vilket gör det än lättare att placera på vågskålen med Khmer Noir. Föredrar nog fortfarande Feberdröm ändå.


Mellan-akten, Jasper TX, var hyfsat bra. Kom aldrig riktigt igång kändes det som. Hörde dock att han gjorde en sjudundrande spelning på Koloni veckan därpå med trummis och så. Hade hellre sett den spelningen.


Skippade sista akten, Elisha Morningstar,(som jag i efterhand hört var sjukt bra och ångern sitter ju där den ska) i förmån för bekvämligheten med att hinna med bra vagnar och så.

söndag 13 mars 2011

Fått en ny rulle framkallad. Här är ett par urval som jag kände mig nöjd med. Även mycket glad över att det inte är kameran/objektiven det varit fel på utan att jag (som jag antog) tydligen bara använt för korta slutartider och så. Hittade ett par objektiv som verkade hyfsat schyssta på Andra Långs andrahands-butik i mitten av mars också. Får se hur mycket jag hinner testa dom på nästa rulle. Känns hur som helst rätt kul att ha kommit igång aningen mer med det här intresset även. Samtidigt börjar jag känna att det går så mycket pengar på framkallning och film att jag nästan borde köpa en digital systemkamera istället. Usch. Tycker inte om den känslan eller tanken.





lördag 12 mars 2011

Tyckte Bridget Hayden var bra men har rätt svårt att komma i stämning för sådant här en fredag-kväll klockan tio/elva efter att ha tömt kylen på öl. Behöver mer utmanande saker då. Men det hade helt klart gått hem på typ förfesten lite tidigare eller på skivspelaren...eller söndags-ölen typ.


Saralunden var så sjukt djävla bra. Inte sett det live tidigare men kollat på diverse klipp och bara peppat som fan på att se det på riktigt och det levde helt klart upp till förväntningarna.




Kan inte säga ett ont ord om Mother of Fire heller. Vid det här laget var jag dock helt väck och har inga minnesanteckningar kvar i skallen. Sjukt bra var det dock.

lördag 5 mars 2011

Stack först till Kelly's lite halvtidigt och drack öl. Blev rätt full och trodde klockan blev mycket och smet iväg till Trucken som såklart var låst eftersom jag var där tidigt. Det är smart att inte kolla på klockan. Dock var det någon födelsedagsfest där så jag blev insläppt ändå och fick lira lite Super Mario Bros. III i entrén. Rätt värt trots allt. Ha en liten paus sådär. Men man längtade ändå till ölen och när det väl blev officiellt insläpp så blev jag ju tillslut kanonfull.

Strändernas Svall var för mig något nytt och jag kände mig inte helt bekväm i gitarrspelandet men det höll sig ändå på rätt sida av bra-/dåligtskalan. Kändes lite som trumonani stundtals men även det höll sig tillräckligt repetitivt för att vara mig till lags. Ska bli kul att se dom i fortsättningen. Tänkte spela in, men hann inte få upp kameran innan dom slutat. Vissa band borde verkligen köra något stycke mer än vad dom gör...Dessa körde enbart två låtar. Visserligen säkert kring 10-minutersstrecket båda två.

En vän beskrev dom, innan jag såg dom första gången, som ett krautigt The Jesus & Mary Chain (vilket låter som orgasm i mina öron). Såg dom flera gånger och sedan släppte dom en skiva och någon sa att dom lugnat ner sig lite. Något som gjorde mig väldigt orolig för hur det skulle låta och jag höll mig undan från att se dom. Visserligen stämmer det att dom inte var lika skräniga nu men väldigt mycket mer samspelta och jag gillar verkligen hur dom låter nu bättre än förr...i varje fall vad jag kan minnas från hur det var förr. Snygga projektioner och jag tror dom dessutom avslutade med att köra en cover av 'Little Doll'.


Lustig att en tjajj framför mig kollade på mig med en underlig blick när jag sade "Bögigt med maracas". Dåligt "skämt" men ja. Tror jag skrek efter "If You Tolerate This Your Children Will Be Next" på grund utav att någon i bandet hade en Manics-tischa. De här två sakerna beskriver väl ungefär grott-nivån jag låg på den här kvällen.

Sista bandet orkade jag tillslut inte se. Men dom är ju hyfsat bra. Blev heller inget filmat.

fredag 4 mars 2011

Shake, Rattle & Roll fixade den här så djävla lyckade spelningen. Inte ett tråkig sekund! Dock missade jag The Angry LA's pga långsamma indier som inte flyttat ut i tid men litar ändå på att Åke levererade. Vad jag ska säga om resten vet jag inte. Minns heller inte ordningen på banden. Skyller på tequila. Saknar dessutom fånig kvasi-recension att skriva om något av banden egentligen, så det får helt enkelt räcka med klippen:


















En ny vän, eller jag vet inte om vi är det efter allt det här..., följde med från förfestandet på Kelly's till Gårdaskolan och även hem till Gårda eftersom det var lite närmre att sova där. Vilken miserabel syn vi gick till mötes. Tre decimeter långa dammråttor på utvalda ställen i lägenheten, en kvarglömd kalsong i ett hörn, hade glömt ta med täcken och en kvarlämnad och djävligt sunkig soffa. Tidigare även ett par malar som flög runt och gick ett dystert öde till mötes. Bränd hand på spisplatta som resulterade i stora blåsor och hand i en äcklig mugg fylld med vatten i några timmar. Ett sängöverdrag och en samling skjortor som täcke och ihopsamlade kuddöverdrag istället för lakan. Skämdes en del men hoppas hon insåg det komiska i misären.
Som vanligt fruktansvärt bra fast så djävla segt att alla hade så korta sets. Kändes som att alla körde 15-20 minuter och jag hade gärna velat höra lite till. Dock hellre mersmak än tröttna på att det är för långt. Var liksom inställd på att bli kanonfull och stanna hela natten. Lite på grund av djävligt jobbiga händelser tidigare i veckan och så. Samtidigt var det väl skönt att slippa agera ut det där. Eftersom det som sagt var så korta spelningar så hann jag inte spela in något annat än typ tre fjärdedelar utav Viking Jews, som helt klart är inspirerat av att röka jazztobak i badkaret och tänka på delfiner och lyssna på valsång, låtar och en liten, rätt meningslös, snutt av Innercitys avslut. Implicit Ruin gjorde en bra debutspelning och hade sköna svartvita klipp på industrier som spyr ut rök och så. Klyschigt men funkar ändå alltid. Precis det man kan förvänta sig av ett power electronics-projekt liksom.




Nu ska Utmarken gå i graven men det är som tur är ett par spelningar kvar. Vill så gärna se Woods på Pustervik nästa vecka men det lutar ändå åt att knalla till Skårs Led istället för att klämma ut några sista goda minnen från Utmarken. Inte för att påstå att jag varit någon direkt stammis då jag missat de flesta spelningarna jag velat gå på där, men ändå kommer det lämna ett tomrum. Hoppas på att ett liknande forum kommer öppnas när det väl är slut där. Det värsta är nästan att jag kommer missa avslutningsfesten. Fy fan. Kan ju verkligen se framför mig vilket härj det kommer bli då.

Utmarken-kalendarium:
28/5 - Avslutning
8/5 – Keränen, Umpio, Vanhala (Finland)
9/4 - Iceage, Red Flesh, War (Danmark), Sewer Election, Arv & Miljö
24/3 - Elisha Morningstar (Italien), Jasper TX, Hills

torsdag 3 mars 2011

Ett helt fullknôkat Truckstop, trevligt på sina vis men ändå djävligt jobbigt att inte kunna ta sig från punkt A till B etc. Har gått så många veckor sedan den här spelningen men minns att det var en bra en. Orkade dock inte med hela Doom-spelningen för dom spelade ju typ 40 000 miljarder timmar.















onsdag 2 mars 2011

Alla med något djävla vett i skallen hatar Henriksberg. Varför dom har en punkklubb där går mig över huvudet. Att dom dessutom alltid sätter upp så spridda spelningar gör mig inte klokare. Oftast ett bra band och resten något man inte skulle vilja synas i samma stadsdel som. Den här gången har dom ju prickat in två stycken bra för ovanlighetens skull.

För min del räckte det att höra Saturdays Heroes bort till bordet man satt. Visste redan från början att det inte var något jag skulle gilla men tycker ändå det är synd att jag inte hade orken till att veva fram kameran och dra in en låt. Hade ju inte varit första dåliga bandet som jag lagt upp något med. Tror det lät som någon slags party-punk/oi whatever. Hade säkert "folk-influenser". Vem bryr sig liksom.

Deras lo-fi-aktiga punk på svenska går alltid hem hos mig och Bittra Miner har ju varit med ett par gånger tidigare i bloggen så dom behöver egentligen ingen presentation.










Ännu ett band som varit med tidigare är kvällens nästa; Lars Adaktusson. Också dom från Göteborg med spelar dock lite hårdare och snabbare. Bra grejer här med fast lite mer traditionellt stöpt.