Inlägg

Visar inlägg från 2012

Dinky Town: Half Past Naked & Sea Lion

De unga Trollhättetjejerna i HALF PAST NAKED öppnade konserten med en djävligt skön låt på ukulele. Efteråt bytte det ut den mot en gitarr. Det fortsatte rätt schysst men jag väntade på nästa ukulele-låt (som aldrig dök upp) och därav blev det ingen inspelning eftersom det hela hölls rätt kort. Jag gillade det, men det känns nästan som att hon med gitarren hade kunnat klara sig på egen hand utan de andra. Ska bli kul att se vad de bjuder på nästa konsert. Huvudakten, SEA LION , minns jag inte så mycket av då det inte var ett nytt intryck (som förbandet var). Hade lite glömt bort av att jag varit på spelningen vilket är skälet till att det inte har dykt upp här på sidan. Akustisk singer-songwriter-spelning på ett mörkat café, som enbart hade folköl till salu, i en småstad...ja. KLIPP BORTTAGNA PÅ BEGÄRAN AV ARTIST.

N3: Mine to Keep & I'm Kingfisher

Bild
Vet inte hur många öl som hanns med innan egentligen. Enda jag vet är att jag på vägen in till stan poserade en elk-öl vid fallen och att jag på vägen hem, på natten, fylleringde Nina och tvingade henne att lyssna på de episka fallen. Ja...jag minns inte ens att jag såg MINE TO KEEP och blev förvånad när det fanns en video av det på kameran. Minnesanteckningarna på mobilen säger dock att det var bättre än senast. Vad det berodde på kan man ju tvista om... Resten av anteckningarna, rörande I'M KINGFISHER , är mestadels otydligt nonsens. Det var förstås riktigt bra men han drog inga skägg-skämt denna gång...däremot vägde hans t-skjorta med Drutten-tryck upp det. Oavsett så är det halvt meningslöst att recensera igen då Thomas Denver Jonsson varit med i bloggen både en och två gånger. Jag har säkert skrivit det tidigare, men då säger jag det igen: trots den tekniska skickligheten så finns känslan kvar. Något jag tycker är uppfriskande då jag tycker det ofta försvinner så for

Wartagården: Fucktards & Civil Olydnad

Bild
CIVIL OLYDNAD känns ständigt bättre och tightare. Aldrig riktigt varit helt min typ av punk men kan ändå uppskatta det. Tralligt med riktigt stabil d-takt. Mycket synkoper och typiskt körvänliga refränger. Hade STREBERS eller ASTA KASK aldrig existerat hade CIVIL OLYDNAD nog faktiskt fyllt det tomrummet ganska bra. BAD BRAINS har tagit ett rock'n'roll-piller och blivit FUCKTARDS , dock utan lika urballad H.R. -sång. Var på, vad jag tror var, deras andra spelning och tyckte då att det var grymt. Nu hade det ju gått ett tag sedan dess och det var rakt igenom helt djävla fantastiskt bra den här gången. Sjukt tight och snyggt på alla sätt. Gillar att det bara är en gitarr fastän det är mycket som händer med gitarren (melodier/solon/whatever). Inte för att det tillhörde bandet så att säga, men Jimmys lampskärmsmosh, samt stols-stagedive, gick inte av för hackor heller. Avslutnings vis är det ju bara till att ännu en gång gratulera Tail Records-Johan s

Härden: Uppgång & Fall, The Volcano och Gamla Pengar

Bild
När jag tog mig en för-lyssning på Malmö-bandet UPPGÅNG & FALL tyckte jag det på många sätt påminde om EBBA GRÖN . Sången kändes också ganska off på något vis och jag blev förvånad, och nog aningen besviken, på att det inte hördes någon skånsk dialekt. Väl på spelningen var det dock inga problem med sången och det lät överlag dock mer som att de istället försökte imitera MASSHYSTERI utan att ha förstått kärnan i deras musik. Trummisen var dock helt sjukt jätteglad och hade efter spelningen på sig läderkeps. Det ger två små plus. Vidare var det rätt humoristiskt att det i låten "Inga snutar i våra kvarter" (eller hur den nu gick) mer lät som att de sjöng "Inga brudar i våra kvarter". Helt sjukt bra från början till slut. Vet inte riktigt vad man ska klassificera bandet som, men det är ju inte det viktiga. Det känns punkigt, men är egentligen ganska indierock men har även sina pop-sidor. Lustigt att allt det nya såklart var bättre än deras tidigare hitlå

Woody West: Thurston Moore med polare

Bild
Trist nog är utlåtandet av Thurston Moores soloframträdande (med Samara Lubelski , John Moloney och en skivspelare med på ett hörn) "mediokert". Ändå hade jag nog inte hellre velat se hans andra sida, poplåtarna, även om jag gillar dom som fan också. Vilket är djävligt svårt att inte göra när man har två hitskivor som Psychic Hearts och Trees Outside the Academy i bagaget innan den senaste. Men nu var det som sagt andra bullar. Den klassiska skruvmejseln, aggressivt blandat med mer tillbakadraget spelsätt. Lite det man kunde förvänta sig alltså. Som jag vill minnas det så var det första stycket, där Samara var med, bättre än det senare då Moloney ballade ur bakom trummorna medan Thurston gick loss på sin gitarr. Det blev något mellanspel av någon oannonserad (eller ja, han ingick förstås i "friends") akt som helt klart var bra. En lång, utdragen, halvt drönig, gitarrlåt (som jag tror mig minnas var) utan sång och indränkt i effekter. Som sagt bra, men det so

Truckstop Alaska: Pyramido & Eyehategod

Bild
Har tidigare tyckt Pyramido varit sådär lagom bra, gött men ändå ingen sådan där pärla, men den här kvällen satt det riktigt bra. Köpte demon på någon spelning på Underjorden men har inte brytt mig tillräckligt för att skaffa skivorna. Nu borde det i alla fall bli av att skaffa Salt. Eyehategod var förstås riktigt bra. Även om dom inte hade någon setlist kändes det så djävla inövat och utan den råa inlevelsen man hoppats på. Körde väl nästan hela Dopesick. Egentligen ska man ju inte gnälla när sådant gött sker, men det lämnade en inte med mersmak, utan det fick bli att öla sista halvan av spelningen. Verkade dessutomn vara den ende som reagerade på deras Butthole Surfers -referens, fan. Hör ju själv vilken idiot jag är. Det var ju faktiskt sjukt bra.

Fallens Dagar / Dinkytown: I'm Kingfisher

Bild
Kärt återseende även om långa låten den här gången inte var lång enligt den här bloggens mått mätt. Fy skäms I'm Kingfisher ! Anlände precis i tid till cirkustältet i god form (4 whiskey-shots, 1 white russian och 3 öl) den här söndagen med mer form i medhavd pôse. Det är exakt vid sådana här tillfällen man faktiskt kan uppskatta att det är sittkonsert (även om det annars fa-an är det mest avskyvärda som finns. Hippies!), oavsett ens skick så är det ju ändå inte riktigt musik härja det minsta till. Plus för skäggskämten. Att inte bli avundsjuk på Thomas Denver Jonssons gitarrspel och inte minst spel stil är svårt.

Fallens Dagar / Dinkytown: Sea Lion

Att jag lyssnar på Cat Power , PJ Harvey , Elliott Smith , Jesse Sykes , Sibylle Baier , Bob Dylan och så vidare, hjälper mig inte särskilt i det här fallet då jag egentligen inte kan jämföra Sea Lion med någon av dessa. Kanske närmast Jesse, då det finns någon amerikansk country-vibb, och Sibylle, men ändå så långt ifrån. Poetiska och berättande texter, med en mjuk stämma, som på något vis kändes lite nostalgiskt amerika-romantiserande. Kanske kan klämma in Bruce Springsteen som referens på något vis. Rent gitarrplock och jag gillar att uppbackningen är avskalad till shaker och kör. Hoppas innerligt att det aldrig blir något band som spelar med, även om det funkar i t.ex. the Sweet Hereafters fall och då kanske här också. Oavsett kan jag säga att jag gillade det från första dagen jag hittade det (lustigt nog genom recensionen på It's a Trap ) och började leta efter skiva, hemsida och skivbolaget som hade släppt det, utan vidare lycka (då). Hur som helst tror jag det behövs e

Truckstop Alaska: Weary Nous & The Spits

Bild
Missat uppladdningen tack vare feldöpt mapp. Alltid något nytt... Halvanonyma göteborgsbandet Weary Nous som nästan aldrig syns på scen (eller någon annanstans för den delen) dök ikväll upp som förband. Tredje gången jag ser dom och jag undrar om dom spelat så många gånger mer. Nu har det gått så lång tid, så minnet sviker...men om jag förnimmer rätt så spelade dom typ två låtar. Antagligen för det mesta improviserat. Inte lika stökigt som det varit tidigare, men förstås bra. Har för mig att mongopunkarna The Spits , från Seattle, var råbra. Ska själv kika på videorna senare för att få det bekräftat för mig själv.

Primavera Sound: Söndag

Bild
Söndag Parkhäng...igen. Det sista i Frangelico -flaskan rann ut i 4 shots och det adderades några öl på det - perfekt. Mer förvirring angående brist på information. Milk Music hade bytt scen, men blev försenade eftersom de saknade en gitarr. Det är sällan förseningar är bra, men nu var det onekligen det när ganska många missat scenbytet. Milk Music var ännu bättre den här gången, till den graden att jag skämdes över att jag spelade in istället för att faktiskt digga musiken. Känner mig dålig när jag, på sätt och vis, prioriterar en djävla blogg framför mitt egna liv. Önskar jag hade köpt basistens bas som han försökte bli av med för 100 euro. Hade varit fett värt, men orkade inte med Ryanair-krångel. Fan också. Överlag alldeles för durigt för att jag vanligtvis skulle klara av att lyssna på det, men det är något speciellt med deras musik. Lät stundtals som Dinosaur Jr. , påminde aningen ibland om Sonic Youth fast glättigare, gladare, men överlag mer som The Stooges på något v

Primavera Sound: Lördag

Bild
Parkspelning. Sand. Mitt på dagen. Favorit i repris med andra ord. Tyckte att det var lite för flådigt förra året i katedralen men nu var det tillbaka till samma recept men i annan park. Började med Obits . Djävligt rockigt men tyvärr utan mycket experiment eller urballning. Det höll liksom men saknade lite gnista. Men jag gillar det. Rick Froberg såg nu dessutom ut som Thurston Moore ...om Thurston hade fastnat helt i tjack och lyssnat ännu mer på The Stooges . På andra scenen i parken så var LA-brudarna Bleached på väg att sätta igång. Robin och Ola kom dit och frågade vad det var. Jag svarade att det var riktigt dålig treackords-punkpop av indiekids som säkerligen hypats för att de har folk i scenen som kan dra i trådar. Så var det också. Fast innan trodde, och hoppades jag, att de hade trummaskin. Istället hade de hyrt in typ deras musiklärare från lågstadiet som satt och inte tog något seriöst (vilket jag förstår). Fy fan. Jag hatar Bleached och de fick spela 3 gång

Primavera Sound: Fredag

Bild
Hade varit fint att se Beach Beach unplugged på den bästa scenen, men kunde inte bortprioritera Milk Music. I övrigt inte så mycket annat att peppa på. Typ Melvins och Dirty Three. Mayhem lär ju vara exakt så pissdåliga live idag som alla varnat om och så lär det bara vara pissmänniskor (hårdrockare och folk som tycker det är så djävla inne att lyssna på svartmetall) där. Ganska tom dag och det känns ännu jobbigare med de tidigare nämnda ölpriserna. Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Inte så kul att bara sitta av tiden mellan band. Kvällens, och festivalens, absolut bästa spelning stod Dirty Three för. Kändes som en bergochdalbana som inte avvek från sin färd nedåt mot helvetet. Skräckblandad glädje eller glädjeblandad skräck. Frontfiguren, Warren Ellis, var lika spänstig som Lyxén men 10 år äldre och med stil . Nästan varje låt var ett ständigt crescendo. Kändes som undergången och man såg fram emot att allt skulle sprängas bitar. Något som nära på skingrade euforin efter

Primavera Sound: Torsdag

Bild
Danska Iceage känns som ett band som kan dödas av hypen. Tyckte synd om grabbarna, som väl är runt 20, när allt gick fel. De såg tillslut rätt sura ut, förutom gitarristen som ständigt såg helt blasé ut. Visserligen passade det bandet, men lite synd när det antagligen var helt på riktigt. Tror aldrig de borde aldrig tackat ja till att spela på en såpass stor festival som Primavera Sound. Det lät sådär, eller ja, helt ok ändå, men hade ingen större lust att se klart hela deras set. Dock är jag övertygad att Pitchfork, och dylikt, skrivit att det var hur bra som helst. Som en parentes kan jag ju nämna att vi gick förbi Archers of Loaf, som jag varit lite småpeppad på, men det dög inte ens till att lyssna på från ett kilometers avstånd. Lee Ranaldo började rätt tamt, men hade ändå det där Leeiska poppiga från Sonic Youth. Kan ändå inte annat än gnälla över att han inte körde på som förr i tiden med kassettloopar och skit. Vet att nya skivan inte är sådan, så borde hållt undan den

N3: Intelligent Animal Minds

Bild
Intelligent Animal Minds ; rätt logisk musik att spela om man haft päron som lyssnat på en blandad kompott av Led Zeppelin, Sex Pistols och Pink Floyd och alltså fått sådant inbankat i skallen sedan barnsben...eller helt enkelt ett bra rockband från en småstad (Trollhättan). Vidare undrar jag om det är genomtänkt att initialerna bildar "I am"? . Körde även en schysst cover utav Pink Floyds 'Lucifer Sam', men fångades ej in i kameran.

Truckstop Alaska: Kongh & Church of Misery

Bild
Så djävla bra. Älskar fan Kongh . Gött att dom körde Zihuatanejo, men det kanske är något dom brukar göra. Stod ju där framme med fyra öl. Förstår inte hur snygg jag är ibland. Satt och kollade på Church of Misery på håll och var så djävla packad. Hann ju med runt 10 bärs innan på bara Truckstop, tjôt med någon norrlänning (om öl såklart) och allmän förvirring. Minns att jag hämtade min tygkasse från upphittat och Andreas och Nina satt tillslut själva vid ett annat bord medan jag inte riktigt vet vad jag sysslade med.

Truckstop Alaska: Earth, Mount Eerie & Ô Paon

Bild
Solen sken, så ölen öppnades långt innan öppningsdags. Blev såklart helt väck. Tydligen började det brinna mitt i Earths spelning, så konserten avbröts och alla evakuerades. Minns att knappt någon utom jag reagerade när det ropades ut, så jag började undra om jag inbillade mig allt. Min vän kläckte denna beskrivning utav Dylan Carlson: "Det ser ut som att han står med en motorsåg och snidar en stor djävla träskulptur", och med det avslutar jag skrivandet i det här inlägget. Ô Paon . Mount Eerie . Earth .

Trollhättans Poesifestival: Mattias Alkberg

Bild
Matti Alkberg. Bäst. För övrigt; om man ska hjälpa någon med att komma ihåg lyriken så kanske man ska säga det högt nog att det hörs till scenen istället för enbart de runt omkring. Fast det är förstås viktigt att visa andra i publiken att man minsann hört skiten förut. Resten av "festivalen" var inte särskilt mycket att hänga i granen. Det kom visserligen inte heller som en överraskning, men tidigare år har man ju bland annat fått höra Pär Thörn och grejer så. Tiden innan, det som jag ansåg vara huvudakten, spenderades främst med att insupa atomsfären. Atmosfären bestod den här gången av älg-öl, white russian, rödvin samt cuba libre. Det var lika vackert som alltid. Det funkade riktigt bra på egen hand utan ett uppbackande band. Kändes som att framförandet blev lika ärligt som texterna. Här är samtliga låtar som Matti spelade den här kvällen. Goa grejer.

Nattmaran: LR, Family Underground & Lust For Youth

Bild
Tyckte själva grejen med sprayburk med kontaktmikrofon snuddade vid genialitet. Själva idén alltså. Men tyckte inte det togs någonstans utan kändes som ett alldeles för långt intro, men det var utan tvekan värt sin väntan. Bland det trevligaste i power electronics-väg jag sett på ett tag. Gött. Redan efter 2 öl på stället försökte de pracka på mig mellanöl. Fult! Men sådana trick går inte en ärrad veteran på. Dock såg jag inte alla älg-öl, så jag blev väl lurad ändå. Smart taktik. Fan. Älgen alltså. Skulle jag fått i mig några sådana... Segt. Dubbla e-bows? Gitarristen tappade dom hela tiden. Lustigt. Orkade inte vänta på att det skulle komma igång, och eftersom jag trodde det aldrig skulle göra det, så hängde jag med min bästa vän, ölen, istället. När jag satt utanför så hörde jag att det även blev sång och grejer och det lät rätt gött. Braj-musik. Passade gott att sitta till, konstaterades det. Lust For Youth har ändrats, eller snarare utvecklats. Vill fortfarande jämföra dom med

Café MIC: The Coffeebreakers, Holmes & Affordable Hybrid

Bild
Post-punkigt. Oförstört. Kanske pga någon slags småstadsisolation? Jag gillade det och blev förvånad över att The Coffeebreakers inte ens fått en demo ur sig ännu. Ser fram emot det. Vänersborgs Neil Young; Holmes . Kändes som att många låtar slutade i någon form utav crescendo, men det gillar jag. En hel del "oljud". Det gillar jag också. Gjorde även en obskyr dedikation till vbg-bandet Malysz. Det var trevligt som vanligt. Affordable Hybrid : Mycket äldre, mognare och tightare - ett rutinerat band. Men det gjorde det absolut inte sämre. Visst att man kanske saknade det gamla kaoset som ofta uppstod uppe på scenen förr i tiden, men det var hur bra som helst. Utan tvekan en av de bästa spelningarna de gjort som jag varit på. Sparkade av spelningen med Step Out of Blue och fortsatte med hit efter hit...det mesta råkade bli filmat.

Härden: Terror Cunts & Aggrenation

Bild
Sångaren i Terrorcunts (värdelöst namn) frågade vid något tillfälle om någon var från (minns inte exakt vilken stadsdel det var frågan om, men gissar på) Frölunda. En ropade ja och sålunda dedikerade han nästa låt, Tjackballe, till honom. Ungefär där låg nivån. Konstigt nog fann jag någon charm i det. Aggrenation, ett band från Göteborg. Hann tyvärr inte med Modorra.

Härden: Inkvisitionen, Painted Wolves & Anha

Bild
Tjatade med mig Robin . Blev svinpackad på rommust redan innan och gjorde en brakförlust i något brädspel. En alldeles ypperlig kväll. Kände att jag behövde det. Det är kul att supa med den där tokern. Inkvisitionen gjorde en go spelning. Painted Wolves , som i alla fall för mig var helt nya, fortsatte minst lika gott. Avslutade gjorde Anha . Tyngre och betydligt slöare, men djävligt bra. Duo dessutom. Gillar sådant. Bra kväll. Hittade en lapp med en e-postadress om att jag skulle maila om noise-band. Bra jobbat. Jag fattar ingenting. Fattar inte hur man orkade, eller lyckades, cykla hem till Robin. Rommusten satt ju både i huvudet, armarna och benen. På baksmällan bjöds det sedan på 90-talsklassikern "The Net" med Sandra Bullock. "Nätet finns inte ens på nätet!". Fan vad vackert allt var. Fastän jag är en sådan djävla igel.

Pogo Bar

Bild
Ska. Inte av den gamla goda skolan, utan tredje vågen (eller vad fan det kan tänkas bli...femtioelfte liksom), såklart. Men själva omständigheterna kring spelningen gjorde det rätt gött. Fast vilken spelningen som helst hade egentligen gått hem den kvällen känner jag. Konstigaste posten på den här bloggen.

Café MIC: Kungens Knektar, Monotonic Illusions, Our Void & Moffarammes

Bild
Uddevallas " Kungens Knektar " var först ut och började med en låt som hette 'Punx Not Dead' med en 'oi oi oi!'-refräng. Strebers, hockeykörer och nödrim. Tre av fyra kepsar (fast verkligen inte i betyg). Låter typisk småstadspunk. Varför är det såhär? Någon i publiken myntade bland annat "Jag har aldrig varit med om något högre"...15-åringar. Fan. Låten jag filmade har en versrad som lyder "(Sitter och funderar på hur livet kunde va', om jag fattat några andra val ida',) Skippat punken för att satsa på betyg... " och det får mig direkt att tänka på Chickenshit Conformist med Dead Kennedys... "Suck my dick, bitch, man!" skriker bandmedlemmarna till varandra efter konserten när jag sitter utanför och dricker öl. Sångaren kallade mig sedan PK för att jag drack Krav-märkt öl. Grattis. Monotonic Illusions , som kändes som en kompromiss mellan medlemmarnas smak, fortsatte kvällen. Syns att dom har ambitionen, men det funkar

Truckstop Alaska: Wolverserpent & Wolves in the Throne Room

Bild
Wolves in the Throne Room Gött att se. Bra och allt. Men tvåmanna-bandet, Wolverserpent , som öppnade krämade jag ner mig mer till. Känner att det är ett band jag behöver kolla upp, men antagligen aldrig kommer ta tag i. Enda jag kom hem med var en 6-dagarsbaksmälla, Rite -CD samt t-skjorta. Slutat köpa CD, men Rite fick bli ett av undantagen eftersom den inte finns/fanns på vinyl. Kommenderad black metal från Götet.

Blå: Bill Wells and Aidan Moffat

Bild
Åka buss till Oslo för konsert är en sjukt värd klassiker i min bok. Bror min har bott där och otaliga nära vänner och bekanta. Bara turen i sig brukar vara fin. Den här gången blev det att döna Alkberg BD, paprika-chips, läsa ett gammalt nummer utav Profane Existence och dricka öl. Kan inte önska efter mer. Hoppades på att få in Anti-Sect på schemat, men missade dom tyvärr. Djävligt synd, men bara Bill Wells & Aidan Moffat-spelningen var klart värd hela resan. Det rådde det heller aldrig tvivel om att det skulle vara. Trevligt att gå på Blå också. Gött med en frenetiskt, ensam, dansande person på dansgolvet efteråt, stulna bärs (även mineralvatten, fast det klavertrampet stod förstås Robin för) från det mest synliga stället...scenen. Hur bra som helst. När jag vaknade hos Siri, Robins CouchSurfing-polare, var jag helt förvirrad. Vanlig sinnesstämning nuförtiden. Drömde att jag klappade en hund som sedan började äta mina dreads; går säkert att tolka som att mina vänner vänder sig m

Härden: Aggrenation, Represión & Mörkhimmel

Bild
Aggrenation. Igen. Hyfsad spelning helt klart. Härden är ett bra ställe. Hurra för Härden! Djävla stämmande hela tiden bara. Tjeckiska Mörkhimmel och spanska Represión spelade också. Fick ju leta reda på eventet för att få fram det. Jag minns verkligen inte ett smack. Videor har jag inte heller. Vilka var jag ens där med? Vad fan?

Värmland HC: Bombfors, Panikliv, Derci Gonçalves & Aggrenation

Bild
Minns inte om det här var Bombfors eller Panikliv, men har på känn att det är de sistnämnda. Kan ju även varit något helt annat band känner jag. Anteckningarna till kvällen är borta. Lite sådär peppig punk i lagomtempo, skönt mellansnack och lite glimten i ögat. Tror han snackar om Dia Psalma i början, och det var väl därför Karlstads "punkare" inte visade sina trynen på Boltic-stugan den här kvällen. "Fy fan!" säger jag bara. Brassarna, Derci Gonçalves , hade spelat i Oslo dagen innan och anlände till Karlstad innan någon ens var i Boltic-stugan...om jag förstod det rätt. Undrar vad man hittar på att göra i Karlstad med någon timmas dödtid när man är ett turnerande band. Utan att tidigare hört dom var jag djävligt peppad på att se dom, tycker ju det kommer rätt möe bra grind och powerviolence från Sydamerika, men blev rätt besviken. Nu när jag ser videon känner jag dock mer pepp, så jag tror nog bara jag hade en dålig dag. Hade ju knappt fått något käk i mig och

Härden: Fucktards, Bombangrepp & Deathcage

Bild
Ställer mig osäker till bandnamnet "Fucktards". Däremot var ju musiken djävligt go punkrock och dom körde även en Bad Brains-cover (Sailin' On). Tror det här kan bli något. Suktade efter mer vid spelningens slut, men det fick man ju inte. Men känner hellre så än att det blir för mycket. En av medlemmarna hade på sig en pastisch utav den klassiska A.C.A.B.-tshirten där de bytt ut C:et mot ett "R". Hoppades innerligt på att det skulle stå för "Retards" (för den som är lite bakom flötet så skulle det alltså stå "All Retards Are Bastards"). När jag fick en närmre blick så såg jag att skaparen bakom t-skjortan självfallet inte hade samma humor som mig och jag blev såklart superduper-ledsen. Bombangrepp gjorde sin andra spelning. Det gick uppenbarligen sådär. Det visade sig att gitarrlådan de lånade på Härden bara hade ett fungerande högtalar-element. Antar att det var därför. Kan ju inte gett mycket till medhörning...eller ens ljud ut. Tyckte D

N3: Mine to Keep & I'm Kingfisher (Thomas Denver Jonsson)

Bild
Kvällen började med någon nervös tjomme som babblade om inspelningen av sin låt och spridningen på Facebook och hur fantastiskt det är att alla (studio, tekniker, tryckeri etc) ställt upp gratis eftersom alla intäkter skulle gå till uppbyggnaden av något på Breivik-ön. Gäsp. Talet innan han framförde låten, där halva texten (den bra halvan) löd "la la la", var längre än själva låten. Efteråt proklamerade han att han inte hade tid med mer då han var tvungen att stressa iväg till Arvika där han skulle bli intervjuad. Men grattis. Hej då. Jag tycker inte Mine To Keep riktigt har lyckats hitta hel rätt än. Inlevelsen finns där, men det hela känns på något vis statiskt. Medan Kingfisher med enkelhet trollbinder med sitt gitarrspel, så låter just klaviaturet här i mina öron trött. Textmässigt ganska pubertalt och lät överlag typiskt "Trollhättan". Lätt när man är uppvuxen med Cirkus Miramar kanske. (Jag känner förstås igen mig i att vara pubertal i mitt eget skapande oc