Inlägg

Visar inlägg med etiketten Dylan Carlson

Folk: Dylan Carlson & Kali Malone

Bild
Setet öppnades med 'Conquistador' från DYLAN CARLSONS solo-platta från tidigare i år. Detta är också den längsta och mest EARTH-doftande biten från nämnda platta. Förmodligen även den bästa. Men det här är ingen skivrecension. Precis som EARTH så rör det sig fram väldigt långsamt och mantra-liknande repetetivt. Något som en alldeles för varm sommardag där man inte kan göra annat än att sitta i en gungstol på en veranda och vänta in solnedgången. Någonstans kändes också lite som en väntan på att det skulle ta slut eftersom giget var över en timma lång. Men för att hinna spela fler än bara ett par låtar så är det väl visserligen det som krävs när man har alster som ofta sträcker sig över 10 minuter. Även om jag lyssnat på nya skivan ett par gånger så är det fortfarande så att jag hellre sträcker mig efter de tidigare skivorna om jag ska lyssna på EARTH. Men visst, DYLAN CARLSON spelade ett par gamla dängor från både 'Hex (Or Printing in the Infernal Method)' och 'The ...

Truckstop Alaska: Earth

Bild

Truckstop Alaska: Earth, Mount Eerie & Ô Paon

Bild
Solen sken, så ölen öppnades långt innan öppningsdags. Blev såklart helt väck. Tydligen började det brinna mitt i Earths spelning, så konserten avbröts och alla evakuerades. Minns att knappt någon utom jag reagerade när det ropades ut, så jag började undra om jag inbillade mig allt. Min vän kläckte denna beskrivning utav Dylan Carlson: "Det ser ut som att han står med en motorsåg och snidar en stor djävla träskulptur", och med det avslutar jag skrivandet i det här inlägget. Ô Paon . Mount Eerie . Earth .

iDEAL: Aluk Todolo, Menace Ruine, Sabbath Assembly & Earth

Kom fram till Nef med Marte precis som Aluk Todolo började och dom körde på med en låt där trummisen manglade på samma entakt genom hela låten (som kanske var 10 minuter). Onödigt att säga, men jag föll pladask. Har lyssnat på dom innan, men live var en helt annan kaka. Black psych? Skitsnabb och ond kraut? Bra som fan är det i alla fall. Mellan så spelade Menace Ruine och Sabbath Assembly (där Jex är med). Förstnämnda en duo som jag trodde skulle vara med black metal. Fick lite Lightning Dust-vibbar fast mörkare förstås. Synt-drivet och långsamt. Det var inte dåligt men inte riktigt något jag orkade se på. Ville mest att Earth skulle gå på så jag koncentrerade mig på ölen istället. Sabbath Assembly var fan fruktansvärt. Inspirerad av 70-tals-psych/bluesrock med religöst tema typ. Alldeles för fint och städat. Alla i bandet så djävligt trötta ut förutom Jex, men inte ens henne gillade jag. Synd. Earth är fan det bästa jag någonsin sett. Benen började tillslut domna, men det berodde...