Inlägg

Visar inlägg med etiketten Up the Punx

Up the Punx (Oceanen): Vånna Inget

Bild
Hade det inte varit för den nya, och alldeles strålande, skivan så vet jag inte om jag hade gått om det hände annat samma kväll. Det hade på något vis känts lite slentrianmässigt. Det har varit så mycket VÅNNA INGET och efter ett tag blir man mätt - hur bra det än må vara. Men just på grund av nya skivan kändes det som att det var något man absolut inte skulle få missa. Två datum i Göteborg och jag tror båda blev helt slutsålda. Med god anledning, för det här är VÅNNA i sitt totala esse. Det har alltid varit riktigt bra, men det här var något utöver det vanliga. Det är gåshud, rysningar och dunkande hjärta. Hade jag inte hållt i en kamera hade även näven varit i luften, men det var den säkert någon gång ändå - för det är omöjligt att inte känna något. Hypen kring nya plattan, 'Utopi', har nästan varit lite jobbig; synts överallt och varit något för påträngande. Men jag tycker visserligen att den förtjänar det. Ibland är det till och med lite som att det hamnat i ett mellanland...

Up the Punx (Sekten): Power Face

Bild
Spelningen öppnar på samma sätt som POWER FACE senaste släpp där en Blade Runner-influerad synth puttrar på i nära en minut innan det fullständigt brakar loss. Sången får mig att tänka på diverse namnlösa hårdrocks-band. Det är nog främst det, och visst hårdrocks-tugg på gitarren, som får mig att vilja putta in det i ett crossover-fack. Inte riktigt lika "tuffa" som D.R.I. men bättre än LOWEST CREATURE kan man väl säga. Ett annat sätt att se på det är att det är hardcore med både bra låtar och arrangemang. Det är inte enbart gamla riff som är staplade på varandra utan det verkar finnas någon slags tanke och uppbyggnad bakom. Dom vet helt enkelt hur man bygger en låt. Att dom dessutom har en bassist som vet hur man lirar bas och lägger goa bas-slingor ger det hela en ännu starkare grund. Men trots det så var det tyvärr på tok för stark volym på just basen. Så det är väl just ljudet som är det enda som drar ner betyget för kvällen. Önskar att jag hade mer att skriva om det hela...

Banned in GBG - Dag 2: Gorilla Angreb, Twin Pigs, The OhNos, Wet Dreams, Hemskt Näringsliv & Out of Vogue

Bild
Andra dagen av Banned In GBG tog en annan vändning än gårdagens slöa och mörka tongångar. Invigde kvällen gjorde Göteborgs HEMSKT NÄRINGSLIV. Svårt att fästa helt i en specifik genre då det verkligen sticker ut från den vanliga enkelt fack-placerade punken. Det finns mycket metal där men det är inget solo-onani utan snarare tyngre och tuggigare delar. Texterna handlar väl i regel om samhällets förfall på olika sätt och all skit runtomkring en. Varför dom har tre gitarrister går över mitt huvud. Även om det inte riktigt gick hem hos mig var det fortfarande kul att kolla på tack vare vokalisten. Tror dock det kan växa på mig och jag kanske är fast om några lyssningar. Första utomsocknes gästerna var malmöiterna THE OHNOS. Ett gött djävla rock-band med fötterna djupt rotade i 90-talet. Fick verkligen känningar från min uppväxt och längtade tillbaka till små festivaler à la Westgotha. En av låtarna handlade om SONIC YOUTH-basisten, Kim Gordons, skor som en av medlemmarna köpt och som...

Banned in GBG - Dag 1: Nej, Avfall & Baronen & Satan

Bild
Bandet som sparkade igång årets Banned In GBG var helt klart ett kärt återseende. Tror inte jag sett BARONEN & SATAN på 2-3 år då det alltid krockat eller blivit inställt. Oavsett känns det lite som en doldis i Göteborgsmyllret. Det dom sysslar med är någon form av THE CRAMPS-luktande, lite dissonant, garagepunk. Riktigt gött och lite skevt eller skavande. Bra som fan! Skulle säkert tilltala en del Burger Records-fans. Enda som var synd nu var att basen överröstade det mesta (fast inspelningen verkar klarat sig bättre). Näst ut var Stockholms-bandet AVFALL. En duo med en "trummaskin" (lite trist att se en iMac på scen) och spretiga influenser men som ändå hålls ihop till en enhetlighet. Skulle vilja säga att deras post-punk stundtals snuddar till att vara goth. Några låtar hade verkligen det där typiska THE SISTERS OF MERCY-soundet från Vision Thing-eran på 90-talet då gitarrerna gick igång med ganska hårdrockiga riff. Något fick mig även att tänka på polska band som AU...

Oceanen: Still Ill, Desire and Her Drunks & Beverly Kills

Bild
STILL ILL, BEVERLY KILLS & DESIRE AND HER DRUNKS delade scen på OCEANEN för över en månad sedan, och allt jag har kvar är helt oläsliga fylleanteckningar. BEVERLY KILLS var bra. Ett av få bandnamn som är något av en ordvits som faktiskt går hem hos mig. Känner att det ändå finns mer än ett "höhö" i det. Dom hade två olika personer på sång och dom växlade nog främst mellan låtar och det kändes lite som två olika band tack vare det. Vilket faktiskt var gött. Önskar jag kunde gått på deras gig på HOLY MOLY förra veckan, men var uppbokad på annat. Stundtals något för poppigt, men dom har också något jag gillar, så lär ju följa det här för att se vad som händer. Någon gång var det för mig ganska tydliga SONIC YOUTH-referenser också. Men det är där omkring dom rör sig tror jag - i den amerikanska 90-tals-indie-scenen. Utan att jag själv lyssnar på PAVEMENT tänker jag att det är säkert är något dom lyssnat mycket på. DESIRE AND HER DRUNKS påminner, kanske inte så konstigt, nå...