NEVER UNDERSTAND

Senast jag såg och skrev om BEVERLY KILLS sa jag något i stil med att det var synd att det var så spretigt och att dom inte hittat sig själva och att jag längtade dit. Min längtan är redan över. Nu kändes utan tvekan att dom hittat vad dom vill göra och att dom tagit tillvara på alla dom delarna dom redan hade men spelat vidare på det. Det är Göteborgs-pop utan något BD-komplex och om dom blickar någonstans så är det nog snarare över pölen bort mot USA och deras indie från 90-talet. Ofta vackert och ibland lite skramligt. Visst, det märks absolut att dom är från Sverige och kanske just Göteborg, men utan att vara ett hinder eller enda referenspunkt. Får se hur länge det dröjer innan LUXURY snappar upp dom här nu när dom solidiserat sitt ljud något. Dom hade utan tvekan passat in där utan att vara ett i mängden och också utan att expandera spännvidden på LUXURY för mycket. Riktigt djävla bra hur som helst. KLASS II brakar rätt kaxigt in i en stökig och studsig pop-låt på svenska. E...

Det finns klara likheter mellan Luxury-bandet AGENT BLÅ som var förband till bolagskamraterna i MAKTHAVERSKAN som också spelade samma kväll på Pustervik. Det snuddar på samma vis vid post-punken men har tydliga pop-influenser. Det är fint samtidigt som det är fult, och jag tycker det är fruktansvärt bra. Det är så att jag återigen känner mig bortskämd med alla grymma nutida band. Någonstans önskar jag mig yngre så att detta, och MAKTHAVERSKAN, skulle vara de enda banden som betydde någonting för mig precis som BRODER DANIEL gjorde för en generation och vad SONIC YOUTH och punk gjorde för mig. Men även om jag inte är tonåring längre betyder det inte att jag inte kan ta till mig musiken. Inte heller så att jag behöver vara nostalgisk för att få grepp om det. Detta är grymt bra och jag önskar jag hade pallrat mig iväg till deras tidigare konserter. Något jag utan tvekan hade gjort om jag hade lyssnat på dom i förväg, men mitt envisa jag försöker alltid undvika att lyssna på något innan ...

Det är lite extra fint när man ramlar in i exakt samma sekund som bandet går på scenen. Dock är det extra dåligt om man tänkt få en bra plats för att fota samtidigt som man inte skymmer någon. Hur som helst gick det ju bra. MAKTHVAVERSKAN (5/6) var nervösa, vilket såklart ger en extra charm, men tycker inte dom borde ha något att vara ängsliga över. Det var riktigt bra och så himla fint. Nu är det nog något år sedan jag såg dom sist men om det inte är jag som bara blivit mer mottaglig så har dom bara blivit bättre och bättre. Det melankoliska skimret över de flesta låtarna är det som är pricken över i:et. Lite påminnande om JOY DIVISIONS gamla hit "Love Will Tear Us Apart". Utan det hade det bara varit ett vanligt pop-band. Ofta så orkar jag inte med en hel genre utan plockar enbart ut det bästa. Som med russin i bröd, fast tvärtom. Känner att MAKTHAVERSKAN är ett sådant band; jag orkar nog sällan med annat som låter liknande men detta är riktigt bra. Förstår varför dom blivi...