2019-11-27

Trots min något eklektiska smak och ofta sinande uppmärksamhet när saker inte blandas upp kände jag ingen som helst oro inför den här kvällen med tre black metal-band. Snarare tvärtom - otrolig pepp. Först på scen var skånska VÖLVA som var bandet med tydligast och mest punkinfluenser. Vilket för mig absolut inte är ett minus. En välspelad trio med två vokalister och både tyngd och ös. Något synd att mycket av gitarr-riffen försvann i ljudbilden. Hade gärna velat höra dom något mer intrikata gitarr-partierna tydligare. Men istället fick man en brutal blastbeat-vägg som inte gick av för hackor.

Näst ut - dom gamla favoriterna ILLMARA som på något vis blivit ännu bättre. Här är det ytterligare mer fullt ös och ond bråd död än tidigare akt. En given favorit i Göteborg som förtjänar allas uppmärksamhet. Hoppas på ett nytt släpp snart som inte lider av samma ljudkvalitet som den första kassetten. Hur som helst vill jag inte upprepa tidigare recensioner så kommenterar bara det som för mig var nytt. Dom talade bitarna mellan några över låtarna satte verkligen en bra stämning. Inte något som jag tidigare tänkt saknats, men som absolut gav det ännu en dimension. I de flesta fallen hade jag av en sådan här sak himlat med ögonen, suckat och tyckt det var pretentiöst. Men här var det bara något som gav deras framträdande mer. Ännu fler plus får dom för att bränna saker på scen.

När jag trodde att kvällen inte kunde bli bättre kom FAYENNE och motbevisade mig. Kanske delvis för att dom hade absolut bäst ljud under kvällen. En annan orsak kanske för att jag inte hört en endaste sekund av dom tidigare och därför inte alls visste vad jag kunde förvänta mig. Av de två tidigare banden så var dom absolut mest lika ILLMARA. Snabba och onda gitarr-riff, tight bas och en helt oklanderlig batterist som spelade likt en maskin. Större eld och ännu mer rök. Även om kvällen började intensivt så känns det som att det bara trappades upp för varje band ju längre kvällen led. Det här är en turné som minst borde spelat över hela landet och inte bara 2-3 datum. Sjukt bra på alla sätt.

2019-11-23

Eftersom NEW MODEL ARMY inte hade några datum bokade i Skandinavien kändes det inte som att det fanns något alternativ än att plocka ett par av spelningarna ute i Europa. Just denna snutt är från Berlin. Senaste plattan, 'From here', är fantastiskt bra. Till och med bättre än 'Winter' som förvånade mig 2016. Så med dom nya klassikerna i bagaget utöver allt dom gjorde på 80- och 90-talet så borgade det för en hutlöst bra konsert. Som det märks redan på fotona så tog jag dock inte med den sedvanliga kameran men kände ändå för att filma en liten snutt bara för att få ett minne. Man kan se hela det här inlägget som en bonus av något slag. Förvånad över både att både bild och ljud blev såpass som det blev. Ett av dom bästa gigen jag någonsin varit på i mitt liv. Kommer definitivt åka på minst ett par av jubileums-spelningarna nästa år. Ryktet går att dom den gången kommer komma till Sverige. Vi får hoppas. Här är absolut sista låten på sista extranumret - klassikern 'I Love the World'.

2019-11-17

Att få se SHAKING HEADS spela har för mig kantats av trubbel från dag ett. Antingen har dom ställt in eller så har jag lyckats bli sjuk eller av annan anledning inte kunnat komma. Trots några år som band är det här alltså första gången jag ser dom stå på scen. Något som är extra tråkigt med att det är ju nu är att jag bara kände mig rastlös för att jag var så in i helvetes peppad på att se NOX NOVACULA som skulle spela senare. Hur som helst handlar det om gött garagepunk-röj med flera små nickningar till DEAD MOON i gitarrspelet i några av låtarna. Den mesta behållningen var nog dock dom snygga basgångarna...när dom väl hördes. På det fick man välskötta kött-och-potät-trummor och en typisk pricksäker rock-vokalist. Så trots att nyhetens behag kanske inte fanns kvar så var det fint att äntligen få se det här Göteborgsbandet och dessutom på ett av Göteborgs trevligaste spelställen.

Trodde från början att NOX NOVACULA skulle spela sist. Något förvånad och samtidigt lättad blir jag när dom går på som andra band. Till skillnad från band som KUUDES SILMÄ och LAST DAYS, som har väldigt tydliga punk-influenser, är dom här jänkarna rakt och enbart goth. Tycker också det är skönt att någon äntligen anammar svartrocken när fokuset dom senaste 10-15 åren varit att få, den visserligen väldigt löst definierade genren, post-punk att återuppstå. Men här snackar vi supermycket chorus-effekt på basen, trasiga nätstrumpbyxor, ylande sång som från andra sidan graven, bondage-bälten och svarta kalufser. Rumlande pukor. Jag menar...samtliga i bandet äter kajal till frukost och har tveklöst sänkt sin andel rödvinspavor på Seattles kyrkogårdar. Fans av bland annat X-MAL DEUTSCHLAND, SIOUXSIE AND THE BANSHEES och SKELETAL FAMILY bör uppskatta det här. Egentligen borde jag kanske jämföra mer med dom andra nutida amerikanska band som verkar köra på goth-återuppväckandet, men dom låter jag er upptäcka på egen hand. Det enda dåliga med det hela var att kassetten enbart var släppt på just kassett och att den dessutom var slutsåld. Fruktansvärt bra spelning.

2019-11-04

Tog första tåget efter jobbet ner mot Malmö och hann sova någon timma. Efter det sammanstrålade jag och Erich när sätet bredvid mig blev ledigt och testade lite mini-synthar. En rush ner mot första bästa falafel-hak innan spelningen med WHISPERING SONS. Falafelrullen, i någon korsning innan lokalen, var tyvärr väldigt sunkig och hade nog hellre varit helt utan mat än att ha ätit den om jag ska vara ärlig. Vilket känns som en bra lärdom inför fler Malmö-besök. Efter lite virrande på Norra Grängesbergsgatan så pekar en gott sinnad främling oss in i rätt gränd där Plan B skulle ligga runt hörnet. Det är trots allt min första visit på stället. Sjukt nog. Snabbt får jag en ny kompis i form av Plan B:s egna hund Venus(?). Ett par drinkar in och en förväntad, men i detta läge, extra tråkig försening eftersom med tanke på den långväga (nåja) resan. Direkt när det börjar känner jag att det äntligen bjuds på ett post-punkband med en frontperson som har lite punk i sig. Lite välbehövlig explosiv energi och, vad som verkar vara, äkta känsloutlopp. Det ser liksom ut som riktigt lidande - som att texterna faktiskt fortfarande betyder något. Extremt skönt att se att vokalisten förkroppsligar det en själv också känner när en lyssnar på musiken. Det är riktigt djävla starkt.

Det bjuds på ett gediget set på nära en timma och jag tror inte jag känner att det är någon låt som saknas. Ljudet är också riktigt bra. Ofta känner jag att det kan vara ett minus, men i det här fallet är det nog bara imponerande att allt låter närmast på pricken som det inspelade. Både dom dunkande trummorna, den ylande gitarren, basen som pumpar, den lika pumpande åttiotals-synthen och sist men inte minst den fantastiska sången. Alla som inte bokade dom till Göteborg eller längre upp i landet gick miste om något. Alla som inte åkte hit ska förstås skämmas jättemycket och så vidare, fastän det var en vardag. Eller så ska jag bara känna mig privilegierad som hade möjligheten att åka ner. Hade bandet gått på utsatt tid hade vi hunnit se extranumret, men det kändes väntat att det skulle dras ut på tiden. Nu kändes det dock lite mer prio att hinna med sista nattbussen mot Göteborg än att se en, eller ett par extra låtar, trots att detta är bland det bästa jag någonsin sett. Stort tack till Plan B som bokar så enormt mycket bra band och att dom var dom enda vettiga nog att få WHISPERING SONS till Sverige.