Inlägg

Visar inlägg med etiketten Lycka

Trollhättans Poesifestival: Mattias Alkberg

Bild
Matti Alkberg. Bäst. För övrigt; om man ska hjälpa någon med att komma ihåg lyriken så kanske man ska säga det högt nog att det hörs till scenen istället för enbart de runt omkring. Fast det är förstås viktigt att visa andra i publiken att man minsann hört skiten förut. Resten av "festivalen" var inte särskilt mycket att hänga i granen. Det kom visserligen inte heller som en överraskning, men tidigare år har man ju bland annat fått höra Pär Thörn och grejer så. Tiden innan, det som jag ansåg vara huvudakten, spenderades främst med att insupa atomsfären. Atmosfären bestod den här gången av älg-öl, white russian, rödvin samt cuba libre. Det var lika vackert som alltid. Det funkade riktigt bra på egen hand utan ett uppbackande band. Kändes som att framförandet blev lika ärligt som texterna. Här är samtliga låtar som Matti spelade den här kvällen. Goa grejer.

Rockefeller: Skinny Puppy

Hade i förväg tjuvkikat på ett par setlists från tidigare spelningar på den här turnén och blev rätt nöjd av att läsa hur många, fruktansvärt bra, gamla låtar de tänkt köra. Utan tvekan värt de ~700 kr det kostade med resa, biljett och dricka. Nu minns jag inte vilken låt som var först ut, men Nivek Ogre hasade sig upp på scenen med hjälp av en rollator. Vita ytor överallt som det projicerades videor på. Allt var sjukt snyggt. En total upplevelse. Mina färdigheter i att skriva är inte tillräckliga för att jag ska orka beskriva spektaklet Skinny Puppy. Är fortfarande sliten från festivalen och gårdagens spelning. Tyckte de nya låtarna hade tagit någon slags influens från electro och trance, saker som jag förstås inte gillar, fast gjorde det bättre. Som om de på något sätt läxade upp artister ur de genrerna. Kort sagt en av de bästa konserterna i mitt liv. Ett set där gamla hits är i majoritet blandat med de bästa låtarna från senaste 2-3 skivorna går inte fel, speciellt inte med deras s...

Egalia: Leda, Lars Adaktusson & Ursus

Bild
Det är sällan jag går igång på kängband i dessa tider, men Leda överraskade stort! Skönt att slippa macho-attityden som många i stilen verkar ha också. Folk har snackar så djävla mycket om t.ex. Giftgasattack (som jag tycker är djävligt tråkiga) i flera år, jag tycker Leda gott kan ta över den hypen. Det är lätt Göteborgs bästa kängband. Snuskigt bra men det fångas inte riktigt i klippen då trummorna verkar ta över ljudbilden. Dom satte i alla fall ribban ganska högt för dagens spelning... Lars Adaktusson hoppade väl ungefär på samma höjd som tidigare nämnda Leda men lutar på något vis mer åt 80-tals hardcore, med svensk sång, men med lite glimten i ögat. Dom hade dessutom en tavla med ett porträtt utav Adaktusson på scenen. Har flera gånger varit inne på Ursus myspace-sida och lyssnat. Varje gång tyckt det börjat stabilt men så bryts det alltid ner med någon solo eller ackordbyte som får det att låta snällt eller tralligt. Alltså hade jag inte så värst höga förväntningar på dom men ...

Casa Mock: Sex in the Soviet Union

Jag vet med säkerhet ett par stycken som kommer tycka det här är dåligt, men det rör inte mig, och med stor sannolikhet inte Sandra heller, i ryggen. Det här är skitbra och nog det enda bra som kommit ut ur Trollhättan. Spelade i ungdomens dagar i, det långt nedlagda hårdprogg-bandet, Markus med Skägget som släppte ett par demos på CD-r. Det här är förstås bättre och har flyttat sig en bra bit från det tidigare. Så som man gör när man får ett par fler år på nacken. Fast självklart känner man ändå igen det och fantiserar man ihop ett uppbackande band hade det nog ändå inte landat så långt ifrån. Fast ambitionen verkar vara att köra på egen hand den här gången, och det är nog det som kommer fungera bäst.

Primavera Sound: Lördag

Efter mycket om och men blev det tillslut ändå av att jag och Mathias gick iväg till parken för att kolla på banden och det var helt klart rätt beslut. Första bandet vi såg för dagen, Circulatory System , överraskade mig med att faktiskt vara rätt bra. Jag hade skrivit upp det på min lista att se ifall det inte fanns andra alternativ men det var som sagt hyfsat bra. Bra band att starta den här dagen med. Något djävla skitband spelade efteråt, Smith Westerns kanske det var, och vi drog iväg för att hitta baguette, tomat och öl i någon liten kvartersbutik. När vi kom fram hade Thee Oh Sees nog redan börjat och det var sjuuukt bra. Djävligt jobbigt att få en så dålig plats bara och det sänkte det lite att inte kunna vara mitt i smeten. Får helt enkelt se till att se dom igen, fast det kommer aldrig bli samma stämning som det är i den där palm- och sandtäckta parken. Ganglians passade såklart bättre i parken. Alla band gör det. Heil parken! Om det något år blir för dyrt med själva festiva...

Primavera Sound: Fredag

Var ohyggligt bakis och trött den här morgonen och det resulterade i att när jag stigit upp ur sängen gick jag ut till vardagsrummet och lade mig i soffan och sov istället. Det slutade i att jag missade hela Cuerpos spelning förutom 2 låtar. Rätt surt eftersom jag peppat rätt hårt på det efter att ha lyssnat på deras myspace. Någon slags gamla skolans gåffig post-punk. Spaniens Makthaverskan? Näää, ha ha. Fett bra var det lilla jag hörde och jag ser fram emot demon som jag tror skulle komma ut i september/oktober om allt går som beräknat. Scout Niblett . Det känns ju alldeles för simpelt av mig att referera till detta men det får gå. Det är ju inte så att någon läser min djävla blog ändå. Tycker det stundtals känns väldigt PJ Harvey utan att plagiera. Med andra ord är det ruggigt bra. Svajigheten beror inte på filmarens nivå utav nykterhet. Strax efter Niblett slutat sitt set var det bara att traska vidare till Ganglians som skulle köra sin första spelning för festivalen (det skulle ...

Barcelona - Fredag, Lördag, Söndag

Bild
Fredag Lyckades bli riktigt full och på ett gott och spexigt humör. Minna att någon grupp med folk ville att jag skulle fota dom. Mathias sa till dom att jag var för full och tog över kameran och jag ställde mig istället med gruppen och gjorde nog den vanliga posen (fjärde apan). Undrar om jag någonsin kommer hitta det fotot. Efteråt gick vi nog och köpte mer öl eller "combinados". Dom snålade INTE på spriten där kan jag ju säga. Dom har inte samma mm-nogrannhet där som i Sverige. Det finns inga "4or" "6or" och så vidare, utan dom gör allt på känn. Bra stämning. Det slutade i ännu en natt i gängets lägenhet och det kändes återigen verkligen inte ok att krasha där. Kändes även som att Mathias var lite butter då han traskade på i en vansinnigt snabb takt och jag halkade efter eftersom jag inte orkade med den farten på grund utav mina tre blåsor på höger lill-tå och en på stortån på samma fot. Den här gången stannade jag kvar hela natten också. Jag minns inte...

Cafe MIC: Lars Ludvig Löfgren & Lingby

Fredagsafton i Vänersborg. Jag trodde jag skulle åka själv på spelningen och att jag skulle hålla mig nykter och komma hem lagom håglös. Istället visade sig att jag fick riktigt bra sällskap utav Elvis och Öhman som slutade med både öl, tequila och cuba libre; diskussion med pingstvänner vid deras pannkaksstånd, kiss i rabatter, efterfest med dans i bara linningen till klockan 6 på morgonen. Mer kortfattat kunde man skriva att det var en djävligt bra kväll. Med alla de ingredienserna så kan det väl heller inte misslyckas. Lars Ludvig Löfgren spelade med kompband, vilket är något jag har rysligt svårt för men blev helt klart positivt överraskad. Här är två låtar med honom och en med Lingby. Dessa från Tyskland frågade publiken om någon kunde något ord på deras språk. Jag ropade genast "kartoffel!!!". Det tycker jag var fint och lite smålustigt.