Inlägg

Visar inlägg med etiketten Experimental

NEJD: Orphan Ann, Quack Quack & Pär Thörn

Bild
Ett konstant blinkande ljus är enda ljuskällan när PÄR THÖRN framträder. Det börjar med ett ångestladdat mantra på, för mig, ett okänt språk. Något som låter som ett försök att fördriva sina inre demoner. Det upprepas i något varierande intensitet i några minuter innan det tvärt bryts av med en kort ljudsnutt som den också börjar upprepas och blir trasigare och trasigare ju längre det pågår. När den biten kom in hoppade jag till som om något gick fel. Att det kom ljud från fel källa. Det tog några sekunder att inse att det inte var något fel. Sedan bryts detta av och återgår till det talade, eller nästan skrikande, mantrat. Det här växlandet är själva temat. Mantrat är det som bygger ihop ljudsnuttarna. Det är ibland som att få in fel radiokanal som man lyssnar förundrat på och försöker förstå vad som händer. Man byter till nästa. Snurrar vidare på mottagaren och kommer tillslut till samma station med sagda mantra. Eller som att lyssna på vad som händer i olika delar av ens lägenhetshu...

Folk: Circuit Des Yeux, MAG & Laughing Eye

Bild
Det är med viss osäkerhet jag beger mig ut. CIRCUIT DES YEUX, som jag precis upptäckt någon vecka tidigare, skulle kunna uppträda både med enbart 2 instrument eller med en hel orkester på 20. Låtarna hade passat i båda former. Men kan förstås också falla platt från hur det låter på skiva. Jag hoppas självklart att så inte ska vara fallet. Det visar sig vara en konstellation av fyra personer som, förutom frontpersonen som sjunger och spelar gitarr, handhar trummor, stråke, bas och en synth. Setet öppnar med 'Brainshift" som enbart består av, en nästan drönande, orgel och närmast magisk sång. Redan här visar rysningarna vilken belöning det var att man chansade på att gå. I flera låtar, där just öppningslåten är en av dom, kan man verkligen höra influensen från ANTONY AND THE JOHNSONS, och kanske lite NICO, på sången. Om jag förstått diverse intervjuer rätt så har de skrivit musiken tillsammans även om vokalisten/gitarristen är den drivande kraften bakom allt. Detta märks utan ...

NEJD: Mottled Legs & Arkhe

Bild
Om jag inte misstar mig nu så var det första spelningen för MOTTLED LEGS. Något jag dock inte misstar mig kring är att det är samma person som är bakom FEBERDRÖM och även en del av KHMER NOIR. Det vettigaste nu vore kanske att försöka utröna vad som skiljer MOTTLED LEGS från FEBERDRÖM (och MOTT AND THE HOOPLE) men det är svårt att svara på. FEBERDRÖM har ju rört sig lite mellan olika "stilar" nästan varje gång jag sett/hört det. Kanske kristalliserar dig sig mer nu när det finns två olika solo-projekt. Ikväll var det mycket distade signaler, rundgång och någon långsamt framflytande bakgrundsloop (utan att vara särskilt drönigt) som gällde. Även om det började med en sampling så var det inget som återkom under setet. Det var något parti som mest gjorde mig rastlös, men det kan även berott på den något låga volymen. Men även om jag tyckte det var bra så tror jag bara det kan bli bättre. Var efteråt tvungen att fråga vad namnet betydde och tydligen är det den engelska termen för...

Folk: Dead C, Blod & Leda

Bild
Har sedan tidigare inte lyssnat på mer DEAD C än den 7" som släpptes på Göteborgsbolaget I DISCHI DEL BARONE för några år sedan. Det är förstås närmast respektlöst av mig eftersom den här noiserock-trion från Nya Zeeland influerat såpass många band från 1987 och framåt. Men oavsett vilka kulturgärningar man gjort tidigare så ska det här handla om DEAD C anno 2018 i Göteborg på Folk. Huvuddelen är rundgång, dist och allmänt gitarroljud. Riktigt gött sådant dessutom. Bakom detta matar halv-jazziga trummor på som varken "bara finns där" eller tar för mycket plats. Helt enkelt ett bra klister till allt gitarrbröt. Efter dryga 10 minuter eller så dyker det upp lite vokala insatser. Dom hålls dock långt bak i ljudbilden och är oavsett så otydliga i sitt framförande att det mer är ett extra instrument snarare än en text med melodi som ska bryta sig igenom och berätta något. Under spelningen svävar det lite ut och in, men är frånvarande större delen av tiden. Utan att det kä...

128A: Morning Moon, Makoria & Giftigt Avfall

Bild
Tre svinbra band på samma kväll. Få förunnat och så vidare. Göteborgs egna MORNING MOON gjorde sin bästa spelning hittills. Ljudet var så perfekt för hur deras variant av shoegaze-pop ska låta denna gången och det känns så synd att det aldrig tidigare rattats likadant. Ytterligare ett band jag vill se återkommande gånger eftersom man inte riktigt vet vad som händer. Trion MAKORIA, som tagit sig hela vägen från Luleå, var helt nya bekantskaper för mig. Det var absolut punk men inte i traditionell tappning. Det känns som att dom tagit flera influenser från 70-/80-talets industriband på något sätt. Skrikande sång, ylande gitarr, pumpande synth och en helt vild ståtrummis som bankade sönder redan trasiga trummor. Och det var utan tvekan trummisen som stal de flestas blickar och jag tror egentligen inte det främst var på grund av skyddsoverallen och gasmasken utan snarare på grund av ett helt frenetiskt bankande. Som en rabiat och förvuxen apa på både tjack och syra som lyckats gömma sig ...

iDEAL: Neutral & Bill Orcutt

Bild
Den helt svartmålade teaterlokalen passade utmärkt för att ha enbart ett par mattor inredning. Det som var bandspecifikt var en stol till ORCUTT - ett bord och en projiceringsduk till NEUTRAL. Perfekt. Inget krimskrams eller tingeltangel. De som inte fick plats på trappavsatserna klämde ihop sig utmed väggen. Öppnande akten för kvällen var BILL ORCUTT (3/6). Känd, även om det kanske är i en smal noise-rock-krets, från 90-tals bandet HARRY PUSSY från Miami. Min initiala känsla var att det kändes som att någon bläddrade bland radiostationer och att Bill lyckades kanalisera in det i elgitarren. Eller ett flipperspel på ett tomt golv som fått totalt frispel och spottar ur sig kulor. Mellansnacket antydde att han gjorde friformstolkningar av "kända" låtar (jag tror inte jag nappade på någon av dom). Det som är synd är att det för mig aldrig tycktes landa utan att radiorattandet var konstant. Rötterna har dragits upp och kvar dinglar det enbart kvar någon typ av friformsgitarr me...

Koloni: Radula & Joey Molinaro

Bild