onsdag 9 januari 2019

Folk: Circuit Des Yeux, MAG & Laughing Eye

Det är med viss osäkerhet jag beger mig ut. CIRCUIT DES YEUX, som jag precis upptäckt någon vecka tidigare, skulle kunna uppträda både med enbart 2 instrument eller med en hel orkester på 20. Låtarna hade passat i båda former. Men kan förstås också falla platt från hur det låter på skiva. Jag hoppas självklart att så inte ska vara fallet. Det visar sig vara en konstellation av fyra personer som, förutom frontpersonen som sjunger och spelar gitarr, handhar trummor, stråke, bas och en synth. Setet öppnar med 'Brainshift" som enbart består av, en nästan drönande, orgel och närmast magisk sång. Redan här visar rysningarna vilken belöning det var att man chansade på att gå. I flera låtar, där just öppningslåten är en av dom, kan man verkligen höra influensen från ANTONY AND THE JOHNSONS, och kanske lite NICO, på sången. Om jag förstått diverse intervjuer rätt så har de skrivit musiken tillsammans även om vokalisten/gitarristen är den drivande kraften bakom allt. Detta märks utan tvekan då det inte känns som ett band som enbart kompar lite oengagerat - allt sitter precis där det ska. Det är stundtals ödesmättat men ändå vackert. Riktigt bra driv och snygga trummor utan att ta för mycket plats när det inte behövs. Basisten håller sig i sitt hörn och varvar mellan basslingor och att spela orgel. Fiolen finns även där ganska svävande och stämningsskapande. Allt detta utan att bli någon trôlig djävla post-rock. När det är som bäst har det snarare mer influenser från NICK CAVE AND THE BAD SEEDS domedagspredikande stunder som till exempel 'Tupelo' och 'Mercy Seat'. I en enstaka annan låt kommer trummisen in i en bastardiserad form av 'motorik' tillsammans med en repetetiv och enkel bas. Men resterande instrumentation flyter inte iväg vilket gör att det fortsatt känns på sin plats i CIRCUIT DES YEUX ljudbild. Extremt bra spelning på en av Göteborgs mest underskattade scener.

Koloni-favoriten MAG som tidigare förgyllt Göteborgs-scenen med SURPLUS PEOPLE och, som här, fortsatt på egen hand och utöver det även burit vidare fanan med det alldeles briljanta SORK. De som lyssnat något på de andra sammansättningarna kommer snabbt känna igen megafonen (och sången) som även här har en tydlig plats. Generellt sett skulle jag nog säga att musiken här är aningen mer skruvad med skeva ljud och loopar. Den basiga grundloopen i första biten får mig till exempel att tänka på någon mörk fabrik som ändlöst pumpar ut avgaser och skräp i ett pixligt gammalt dator-spel. Det är ofta lite fult - och det gillar jag. Distade synthslingor, trombon och en stark sång. Är man som sagt bekant med de andra banden så kan man lätt säga att det i mångt och mycket rör sig i samma värld. Men det är inte så konstigt med tanke på vilken stark scenpersonlighet MAG är.

Hade förhoppningar på LAUGHING EYE då det är samma person som sitter bakom trummorna hos TRÄDEN. Tyvärr räckte det inte särskilt långt för min del. Stundtals lite drönigt medelst olika instrument som cello och klaviatur. Ofta känslan av "box med lustiga ljud" där många av ljuden är förinspelade och spelas upp via en dator. Mycket organiska ljud som vatten, vind och diverse djur- och fågelläten. Det är som bäst när det plockar, och bastardiserar, bitar ur saker som känns som tv-spel eller barnprogram. Även mot slutet när det rör sig mer mot någon form av psykrock som inte är helt långt bort från exempelvis BO HANSSON eller varför inte just vad TRÄDEN sysslar med. Framträdandet ackompanjerades dock av en fantastisk bildserie utav Matt Furie (personen som bland annat ritat Pepe the Frog). Det tråkiga med detta är dock att detta överglänste själva musiken som borde varit det största fokuset...och att det heller aldrig känns som att det riktigt passar samman. Dock har jag hört flera tycka att det var en av dom bästa konserterna i år. Så om man ofta inte håller med om mitt omdöme är det nog en klok idé att ändå ta sig en lyssning.

Inga kommentarer: