Pustervik: Agent Blå

Det finns klara likheter mellan Luxury-bandet AGENT BLÅ som var förband till bolagskamraterna i MAKTHAVERSKAN som också spelade samma kväll på Pustervik. Det snuddar på samma vis vid post-punken men har tydliga pop-influenser. Det är fint samtidigt som det är fult, och jag tycker det är fruktansvärt bra. Det är så att jag återigen känner mig bortskämd med alla grymma nutida band. Någonstans önskar jag mig yngre så att detta, och MAKTHAVERSKAN, skulle vara de enda banden som betydde någonting för mig precis som BRODER DANIEL gjorde för en generation och vad SONIC YOUTH och punk gjorde för mig.

Men även om jag inte är tonåring längre betyder det inte att jag inte kan ta till mig musiken. Inte heller så att jag behöver vara nostalgisk för att få grepp om det. Detta är grymt bra och jag önskar jag hade pallrat mig iväg till deras tidigare konserter. Något jag utan tvekan hade gjort om jag hade lyssnat på dom i förväg, men mitt envisa jag försöker alltid undvika att lyssna på något innan jag ser dom live. Speciellt om det är Göteborgsband. Detta ångrar jag bittert. Men det kanske bidrar till den golvande känslan denna kväll (som dessutom var min födelsedag). Tror det är Anders Flanders som i någon intervju sagt något i stil med att "fint kan bara vara fint, fult är både fult...och fint" och det är just sådant som tilltalar mig. Just i detta fallet skulle jag säga att det bland annat är den där melankoliska mattan som ligger över alla låtar som är "det fula" som gör att det inte bara är dussin-pop. Något jag reagerade på efteråt var att jag kunde höra andra i publiken som irriterat sig något på frontpersonens nonchalanta stil med armarna i kors under hela konserten. Jag tyckte tvärtom att det passade perfekt och snarare var tufft. Oavsett om det var genomtänkt trots eller inte. Det var en klockren kväll från början till slut.