Inlägg

N3: Mine to Keep & I'm Kingfisher

Bild
Vet inte hur många öl som hanns med innan egentligen. Enda jag vet är att jag på vägen in till stan poserade en elk-öl vid fallen och att jag på vägen hem, på natten, fylleringde Nina och tvingade henne att lyssna på de episka fallen. Ja...jag minns inte ens att jag såg MINE TO KEEP och blev förvånad när det fanns en video av det på kameran. Minnesanteckningarna på mobilen säger dock att det var bättre än senast. Vad det berodde på kan man ju tvista om... Resten av anteckningarna, rörande I'M KINGFISHER , är mestadels otydligt nonsens. Det var förstås riktigt bra men han drog inga skägg-skämt denna gång...däremot vägde hans t-skjorta med Drutten-tryck upp det. Oavsett så är det halvt meningslöst att recensera igen då Thomas Denver Jonsson varit med i bloggen både en och två gånger. Jag har säkert skrivit det tidigare, men då säger jag det igen: trots den tekniska skickligheten så finns känslan kvar. Något jag tycker är uppfriskande då jag tycker det ofta försvinner så for...

Wartagården: Fucktards & Civil Olydnad

Bild
CIVIL OLYDNAD känns ständigt bättre och tightare. Aldrig riktigt varit helt min typ av punk men kan ändå uppskatta det. Tralligt med riktigt stabil d-takt. Mycket synkoper och typiskt körvänliga refränger. Hade STREBERS eller ASTA KASK aldrig existerat hade CIVIL OLYDNAD nog faktiskt fyllt det tomrummet ganska bra. BAD BRAINS har tagit ett rock'n'roll-piller och blivit FUCKTARDS , dock utan lika urballad H.R. -sång. Var på, vad jag tror var, deras andra spelning och tyckte då att det var grymt. Nu hade det ju gått ett tag sedan dess och det var rakt igenom helt djävla fantastiskt bra den här gången. Sjukt tight och snyggt på alla sätt. Gillar att det bara är en gitarr fastän det är mycket som händer med gitarren (melodier/solon/whatever). Inte för att det tillhörde bandet så att säga, men Jimmys lampskärmsmosh, samt stols-stagedive, gick inte av för hackor heller. Avslutnings vis är det ju bara till att ännu en gång gratulera Tail Records-Johan s...

Härden: Uppgång & Fall, The Volcano och Gamla Pengar

Bild
När jag tog mig en för-lyssning på Malmö-bandet UPPGÅNG & FALL tyckte jag det på många sätt påminde om EBBA GRÖN . Sången kändes också ganska off på något vis och jag blev förvånad, och nog aningen besviken, på att det inte hördes någon skånsk dialekt. Väl på spelningen var det dock inga problem med sången och det lät överlag dock mer som att de istället försökte imitera MASSHYSTERI utan att ha förstått kärnan i deras musik. Trummisen var dock helt sjukt jätteglad och hade efter spelningen på sig läderkeps. Det ger två små plus. Vidare var det rätt humoristiskt att det i låten "Inga snutar i våra kvarter" (eller hur den nu gick) mer lät som att de sjöng "Inga brudar i våra kvarter". Helt sjukt bra från början till slut. Vet inte riktigt vad man ska klassificera bandet som, men det är ju inte det viktiga. Det känns punkigt, men är egentligen ganska indierock men har även sina pop-sidor. Lustigt att allt det nya såklart var bättre än deras tidigare hitlå...

Woody West: Thurston Moore med polare

Bild
Trist nog är utlåtandet av Thurston Moores soloframträdande (med Samara Lubelski , John Moloney och en skivspelare med på ett hörn) "mediokert". Ändå hade jag nog inte hellre velat se hans andra sida, poplåtarna, även om jag gillar dom som fan också. Vilket är djävligt svårt att inte göra när man har två hitskivor som Psychic Hearts och Trees Outside the Academy i bagaget innan den senaste. Men nu var det som sagt andra bullar. Den klassiska skruvmejseln, aggressivt blandat med mer tillbakadraget spelsätt. Lite det man kunde förvänta sig alltså. Som jag vill minnas det så var det första stycket, där Samara var med, bättre än det senare då Moloney ballade ur bakom trummorna medan Thurston gick loss på sin gitarr. Det blev något mellanspel av någon oannonserad (eller ja, han ingick förstås i "friends") akt som helt klart var bra. En lång, utdragen, halvt drönig, gitarrlåt (som jag tror mig minnas var) utan sång och indränkt i effekter. Som sagt bra, men det so...

Truckstop Alaska: Pyramido & Eyehategod

Bild
Har tidigare tyckt Pyramido varit sådär lagom bra, gött men ändå ingen sådan där pärla, men den här kvällen satt det riktigt bra. Köpte demon på någon spelning på Underjorden men har inte brytt mig tillräckligt för att skaffa skivorna. Nu borde det i alla fall bli av att skaffa Salt. Eyehategod var förstås riktigt bra. Även om dom inte hade någon setlist kändes det så djävla inövat och utan den råa inlevelsen man hoppats på. Körde väl nästan hela Dopesick. Egentligen ska man ju inte gnälla när sådant gött sker, men det lämnade en inte med mersmak, utan det fick bli att öla sista halvan av spelningen. Verkade dessutomn vara den ende som reagerade på deras Butthole Surfers -referens, fan. Hör ju själv vilken idiot jag är. Det var ju faktiskt sjukt bra.

Fallens Dagar / Dinkytown: I'm Kingfisher

Bild
Kärt återseende även om långa låten den här gången inte var lång enligt den här bloggens mått mätt. Fy skäms I'm Kingfisher ! Anlände precis i tid till cirkustältet i god form (4 whiskey-shots, 1 white russian och 3 öl) den här söndagen med mer form i medhavd pôse. Det är exakt vid sådana här tillfällen man faktiskt kan uppskatta att det är sittkonsert (även om det annars fa-an är det mest avskyvärda som finns. Hippies!), oavsett ens skick så är det ju ändå inte riktigt musik härja det minsta till. Plus för skäggskämten. Att inte bli avundsjuk på Thomas Denver Jonssons gitarrspel och inte minst spel stil är svårt.

Fallens Dagar / Dinkytown: Sea Lion

Att jag lyssnar på Cat Power , PJ Harvey , Elliott Smith , Jesse Sykes , Sibylle Baier , Bob Dylan och så vidare, hjälper mig inte särskilt i det här fallet då jag egentligen inte kan jämföra Sea Lion med någon av dessa. Kanske närmast Jesse, då det finns någon amerikansk country-vibb, och Sibylle, men ändå så långt ifrån. Poetiska och berättande texter, med en mjuk stämma, som på något vis kändes lite nostalgiskt amerika-romantiserande. Kanske kan klämma in Bruce Springsteen som referens på något vis. Rent gitarrplock och jag gillar att uppbackningen är avskalad till shaker och kör. Hoppas innerligt att det aldrig blir något band som spelar med, även om det funkar i t.ex. the Sweet Hereafters fall och då kanske här också. Oavsett kan jag säga att jag gillade det från första dagen jag hittade det (lustigt nog genom recensionen på It's a Trap ) och började leta efter skiva, hemsida och skivbolaget som hade släppt det, utan vidare lycka (då). Hur som helst tror jag det behövs e...