NEVER UNDERSTAND

Först måste jag väl erkänna att jag inte hade jättehöga förväntningar på DUNDERHÄSTEN BLIXTEN, eller THUNDERHORSE LIGHTENING som dom kallade sig ikväll, just på grund utav namnet (som jag ändå uppskattar någonstans) som osade lite ploj. Ack så fel jag hade. Det var ungefär 0% ploj och bara helt grym JUDAS PRIEST-dyrkan och det är så jag vill säga att dom till och med är bättre än ROB HALFORDS gamla hårdrocksband. Det bör inte heller vara en överraskning då att det blev mycket galopp-takt. Grymt bra. Bränn bocken! Kortedalas STRUL är gamla favoriter här och dom håller än. Men det är inte riktigt samma käftsmäll längre eftersom man vet exakt vad man har att förvänta. Det som förvånade var att dom inte hade med sig samplingen från filmen. Hur som helst, har man missat det är det grym kängpunk i rasande tempo och riktigt bitsk sång. Sist ut var SVART MAGI som var kvällens hedersgäster då dom, efter ett missöde med skivan, äntligen hade sin releasefest för nya plattan "All Cats Are ...

Det finns klara likheter mellan Luxury-bandet AGENT BLÅ som var förband till bolagskamraterna i MAKTHAVERSKAN som också spelade samma kväll på Pustervik. Det snuddar på samma vis vid post-punken men har tydliga pop-influenser. Det är fint samtidigt som det är fult, och jag tycker det är fruktansvärt bra. Det är så att jag återigen känner mig bortskämd med alla grymma nutida band. Någonstans önskar jag mig yngre så att detta, och MAKTHAVERSKAN, skulle vara de enda banden som betydde någonting för mig precis som BRODER DANIEL gjorde för en generation och vad SONIC YOUTH och punk gjorde för mig. Men även om jag inte är tonåring längre betyder det inte att jag inte kan ta till mig musiken. Inte heller så att jag behöver vara nostalgisk för att få grepp om det. Detta är grymt bra och jag önskar jag hade pallrat mig iväg till deras tidigare konserter. Något jag utan tvekan hade gjort om jag hade lyssnat på dom i förväg, men mitt envisa jag försöker alltid undvika att lyssna på något innan ...

Tre svinbra band på samma kväll. Få förunnat och så vidare. Göteborgs egna MORNING MOON gjorde sin bästa spelning hittills. Ljudet var så perfekt för hur deras variant av shoegaze-pop ska låta denna gången och det känns så synd att det aldrig tidigare rattats likadant. Ytterligare ett band jag vill se återkommande gånger eftersom man inte riktigt vet vad som händer. Trion MAKORIA, som tagit sig hela vägen från Luleå, var helt nya bekantskaper för mig. Det var absolut punk men inte i traditionell tappning. Det känns som att dom tagit flera influenser från 70-/80-talets industriband på något sätt. Skrikande sång, ylande gitarr, pumpande synth och en helt vild ståtrummis som bankade sönder redan trasiga trummor. Och det var utan tvekan trummisen som stal de flestas blickar och jag tror egentligen inte det främst var på grund av skyddsoverallen och gasmasken utan snarare på grund av ett helt frenetiskt bankande. Som en rabiat och förvuxen apa på både tjack och syra som lyckats gömma sig ...

MORAL PANIC satte upp ett tidigt lördags-gig på SEKTEN som tyvärr inte lockade till sig särskilt många besökare. Alla band körde typ 10 minuter. Det var så djävla gött på något vis att alla bara rensade och så var det klart. Man hann aldrig på trött på't men man hann känna in det goa. Höjdpunkten tyckte jag var första bandet som, även om medlemmarna inte direkt är nya i punk-scenen, körde sitt första gig som PIPE DREAM. Gamla skolans hardcore. Goa riff, bra sång, gott rens och inte för mycket gubb-takt. Någon gång tror jag att jag tänkte på D.R.I. när jag var där, men nu när jag lyssnade igenom det igen kände jag inte samma vibb alls. Knepigt det där. Önskar dock alltid mer d-takt, men det var fan bra. Nästa band kommer från Polen och heter FALSE ACT. Långsam hardcore eller bara mid-tempo punk? Jag vet inte vilket, men förmodligen någonstans däremellan. Massa reverb på sången är det i alla fall och det gillas. Tyckte nog det var trevligare att lyssna på det i efterhand än just d...

Det skojades kring det här dagarna att MATTIAS ALKBERG skulle fått Nobelpriset. Tycker dock det hade varit välförtjänt, även om jag misstänker att framgångarna är främst inhemska. Oavsett så är det stor popmusik och påverkar djupt. Denna kvällen var i KLUBB UNDERGRUNDENS regi i regnets huvudstad Borås och det är nästan så det överträffade spelningen i Göteborg. Men det blir väl alltid lite mer speciellt när man åker från sin hemstad för att se en konsert. Förväntningarna höjs. Nya intryck att ta in och så vidare. Detta är en solklar favorit från året som gått och lär väl dyka upp snart igen i årets top 10-lista. Gillade att åka till Borås i ett litet gäng. Gillade stället, Pumphuset, där konserten var. Gillade att sitta vid kanalen. I övrigt hade mina anteckningar från kvällen dessa punkter: Att slicka fingrarna när allt ballar ur. Subtil genialitet. Som Jello Biafra fast inåtagerande - lika subversiv. Det är nästan sjukt att tycka det är så bra men ändå gå därifrån på något vis l...