Truckstop Alaska: LA Witch, Svärta & Stina Force

Jag tycker att STINA FORCE är grymt bra och samma med SVÄRTA. Det är nästan så att LA WITCH hamnade i skymundan bara för den här helt tokigt bra bokningen av KLUBB 8. Hade tidigare sett STINA FORCE i källaren på HPKSM när hon spelade innan HEAVY BLEEDING, om jag minns rätt. Hade tyvärr inte möjlighet att filma då men tack vare det visste jag vad jag kunde förvänta mig. För dom som inte hört det är det enbart sång och trummor (förutom det enstaka bakgrundsspåret). Det blir flera gånger, tack vare den intima lyriken, för mig nästan lite obekvämt och jag gillar att hon kan rycka i dom trådarna. Just texterna verkar sväva mellan halvt absurdistiska, politiska och självupplevda och ibland vävs samtliga saker samman. Leveransen av dom är ständigt med total inlevelse. Tycker redan detta är bra så ser verkligen fram emot att höra vad hon hittar på med orkestern hon planerat att spela med.

Kan inte sluta skicka hyllningar åt trion SVÄRTA. Släpig, eller tung, och mörk punk utan att det förlorar sig och blir något annat än just punk. Utan att dom håller sig till en trött punk-formel till hur det ska låta. Peppen en får av grymma "Girl Gang"...Stämsången i 'Ride It On', lika djävla bra varje gång. Går inte att tröttna. Men ska jag börja räkna låtar så blir det en lång lista. Andra band dom figurerar, eller har figurerat i, inkluderar bland annat SJU SVÅRA ÅR, VICIOUS IRENE och EIN, ZWEI, DIE!.

Det är något som gör att det är extra passande med svarta väggar och dödskalle-pentagram när LA WITCH långsamt inleder sitt set. Någonstans tänker jag på DEATH VALLEY GIRLS fastän jag inte riktigt kan komma ihåg hur dom låter. Något som verkar vara ett återkommande tema för mig gällande dom här amerikanska banden. Gud vad gammalmodig jag låter nu. Hur som helst...även om jag inte uppfattade det på plats så kan jag nu absolut höra influenser från THE GUN CLUB i både gitarr och trummor, fast mer dränkt i reverb, i någon enstaka låt. Sången, precis som egentligen resten, är dock släpigare. Som att ha varit ute i solen för länge och lojt försöka dra sig in i skuggan. Själv kan jag inte riktigt hitta några egentliga hooks utan när det görs utrymme för sådant så är det mer gitarr-nudlande som delas ut. Inget fel på det i sig, men det fastnar inte lika lätt utan blir mer en känsla som kanske inte dröjer kvar längre än tills konserten är slut.