torsdag 5 september 2019

Woody West (Holy Moly): Anna St. Louis

Akustiskt, långsamt och drömmigt. Känslan av en sådan där långsam sommardag på verandan, som av någon anledning, men passande nog, alltid utspelar sig i USA i mitt huvud. Med en ibland spöklik röst som påminner om brustna hjärtan och andra skuggor i ens sinne tillsammans med en akustisk gitarr. Kansas-födda men numer Los Angeles-bördiga ANNA ST. LOUIS lyckas fånga en redan från första sekunden och ändrar inte grepp särskilt mycket utan kör tack och lov på till större delen i samma spår. Ungefär till hälften med uppbackning från en väldigt mjuk och moln-lik orgel som, precis som gitarren, håller sig ganska avskalad. När den gör sitt intåg blir det, tillsammans med den svepande sången, något påminnande om BEACH HOUSE. Tycker Woody West hittat helt rätt som kör dom lite mindre spelningarna på den mycket mindre lokalen Holy Moly. Med en målning av en bison-oxe som detalj i bakgrunden gör det allt ännu mer passande till dom här amerikanska akterna. Ser fram emot fler. Det här var en väldigt passande akt till att både minnas, och glömma bort, sommaren.

Inga kommentarer: