Kontoret (Uddevallakassetten): Louise Lemón

Trots många bra bokningar och en förkärlek till att åka till småstäder för konserter har jag inte, förrän nu, lyckats ta mig till Kontoret i Uddevalla. Från gatan sett ett ganska anonymt krypin mitt i ingenstans. Väl inne, efter en slingrande trappa, betalar vi i köket av lägenheten och knör oss sedan tillbaka genom kön in i det lilla rummet (som nu är utbyggt) där konserten ska vara och bänkar oss längs med väggen bredvid ett par som helt opretentiöst dukat upp en låda med olika frukter och en flaska vin. Något som av någon anledning får mig att tänka på Koloni. Det trycks in fler stolar och byggs på med rader av folk som tränger sig in i lokalen. Kort därefter går LOUISE LEMÓN på och börjar bygga upp ett långsamt och atmosfäriskt muller innan första låten, 'Appalacherna', räknas in.

Genomgående är att det mesta handlar om långsamma och mässande bitar men ändå med en pop-aura. Märks mycket att det vill ta sig in på listorna och slå och det känns överlag väldigt mycket som musik-skole-musiker. Det är liksom väldigt välsnickrat. Tror bestämt att det finns soul- eller rnb-vibbar där någonstans även om jag själv är närmast obevandrad i genrerna. För mig saknas tyngden och kanske främst mörkret som annars är väldigt lätt åtkomligt hos artister som CHELSEA WOLFE vilket LOUISE LEMÓN känns som en super-light version utav. En sak som jag tänkte på, och uppskattade mycket, var att gitarristen kunde skala ner sig själv och inte ta över. Även väldigt kaxigt att komma tillbaka för ett extranummer, för en sådan här liten publik, iklädd guldklänning och en stor och flådig krona. Hade önskat att varje småstad hade ett eget 'Kontoret'. Supergenuint, mysigt och fint ställe som jag tror vartenda kväll blir lite bättre utav att besöka.