Nordic Sessions (Oceanen): Skin Care & Teksti-TV 666

Har åtskilliga gånger försökt få se SKIN CARE efter att ha sett dom spela på Sekten. Dock har varje tillfälle gått i sank. Desto gladare kanske jag blev nu när deras sound mognat ännu mer och allt blivit så otroligt mycket mer sammanhållet. Det är NO JOY-dyrkan från start till slut. Drömpop- och shoegaze-influenserna som alla andra band i Göteborg påstår sig ha puttas enkelt åt sidan när den här kvartetten bjuder upp och visar hur det ska låta. Mumlig sång som är mixad långt bak, en distad och otydlig gitarrvägg och en rytmsektion som kompletterar perfekt. Det är också fina växlingar mellan tydliga, och enkla, gitarrmelodier och dom redan nämnda malande väggarna. Det finns också trevliga nickningar till SONIC YOUTH som helt klart går hem. Enda som jag kan gnälla på är att sångmelodierna vissa låtar emellan kan kännas något likartade. Hade velat ha någon mer variation. Men det är ju ett ganska indistinkt minus då sången som sagt är, och ska vara, långt bak i mixen. Läser ingen musikpress men förväntar mig att SKIN CARE hyllas överallt. Om dom inte gör det så kommer det helt klart bli allas snackis så snart dom släppt något. På gott och ont.

Om SONIC YOUTH och BLACK SABBATH skulle spela krautrock ihop hade det kanske låtit något sånär som dom bästa stunderna som TEKSTI-TV 666 visade på under kvällen. Ofta var det dock mycket poppigare och trallvänligare än så. Kanske som dom snällaste delarna av THE BEAR QUARTET eller liknande. Men det sistnämnda är förstås bara en väldigt vag beröringspunkt som hörs i vissa av gitarrmelodierna och absolut inget som definierar bandet. Det lättaste vore väl egentligen att säga att det är ett indiefierat NEU! som vuxit upp ur den finska myllan. Finsk rock gör sig nämligen helt klart påmind genom deras sound. Ibland kunde jag bli något trött på den vuxna lekstugan men samtidigt var det nog något många gillade. Dom visste ju hur dom skulle få med sig publiken. Även om många verkade vara helt främmande till konceptet "circle pit" som ena gitarristen en gång försökte frammana med en cirkulär rörelse med handen mot fronten av publiken. Utöver det bjöds det på en hel del "motorik" och främst i extranumret där trummisarna dessutom rakt av kopierade flera klassiska NEU!-fills till den välkända köra-bil-på-motorvägen-rytmen.