Skjulet: Apparätus, Koma Asociala & Wolfhour

DARK ELK RECORDS styrde upp tisdags-fest som tyvärr inte blev särskilt välbesökt trots nytt, lokalt, band, långväga besökare och gamla rävar. Enligt konsertguidens alla regler öppnade det färskaste bandet kvällen och jag misstänker också någonstans att det var en av Hisingen-trions första spelningar då jag inte sett dom eller deras namn tidigare. Men jag kan förstås ha helt fel. KOMA ASOCIALA fick mig flera gånger att tänka på VARNING FÖR PUNK-samlingarna och i synnerhet DIABLESSE GRUPP 6. Speciellt i tredje låten där sången nästan känns hämtad från 'Född i Farstun'. Jag menar förstås båda dom här liknelserna som något riktigt bra. Inte bara för att det är gött med band som inte bara spelar d-takt eller annat formstöpt. Men just det kommer vi komma in på senare. Man skulle nog med lite vilja också kunna säga att det är som ett mycket punkigare/hårdare MÖGEL. Det är liksom lite avig punk och det är ungt, politiskt och känns som att det kommer rakt från hjärtat både när det gäller musiken och texterna. Råbra. Peppar på att se dom igen den 14:e juni.

Så kommer vi till WOLFHOUR. Trött och tråkig crust. Fattar verkligen grejen med att spela formelanpassad d-beat men det här får mig inte att fladdra runt med näven eller ens stampa i takt. Inte ens att CIMEX-Charlie sitter på trumpallen lyckas tyvärr väga upp det trots ofelbar d-takt. Resten är ju också kompetenta musiker så det är inte där skon klämmer. Men man kan inte heller gilla allt. "This is the last hour, this is the wolf hour". Nä, jag orkar inte detta alls. Sorry! Vet någon vad låten jag spelade in får man ju dock slänga in en kommentar.

Besökarna från Malaysia, APPARÄTUS, bjöd däremot på det som WOLFHOUR saknade. Riktigt bra "brütal mangel assault" som det utlovade enligt backdropen bakom dom - och det fick man. D-takten smattrade på som fan och kändes tight, hetsig och tung. Riffen och hårdrockshjälte-poserna flög. Väldigt käng-näve-vänligt, och minst ett par personer flög runt och vevade och med tanke på den skrala publiken är det ett gott nog betyg. Efter föregående kändes det som en frisk fläkt en alldeles för kvav sommardag. Lustigt nog kändes det i många fall som CIMEX-dyrkan. Kan inte heller minnas att det var någon paus med fyrtakt eller annat lull, utan jag tror det var fullt ställ från början till slut. Gillar man d-takt så gjorde man helt klart en miss att inte gå på detta. Stötta punk-scenen! Gå på gigs!