NEVER UNDERSTAND

Började dagen med att, med Greta, se andra filmen för det här årets filmfestival i Göteborg. Förstår inte hur det blev så dekadent att jag drack öl varje dag i en vecka istället för att gå på filmer. Visserligen värt på sitt sätt, men ändå dålig timing för en fyllevecka. Hade ju varit gött att se lite film på bio, så som det var planerat. Förstår heller inte gnället över att det skulle varit sämre filmer i år än tidigare. Tyckte det fanns mycket som verkade intressant och vill nog minnas samma gnäll från förra året. Onödigt. Såg 'At Ellen's Age' som fram till en tredjedel eller till mitten var väldigt långsam (jag gillar långsam film, så min lilla hjärna hänger med i svängarna) och bra i sitt porträtterande av ensamheten hos en flygvärdinna som får en panikattack och får sparken, lämnar sin partner och står sedan utan hem och får förlita sig på främlingar och ödets nyck. När sedan djurrättsaktivisterna, som förstås är vansinnigt dåligt framställda, kom in i bilden ballade a...

SJUKT DJÄVLA TRÅKIGT LÅTSASOLJUD. Någon kallade det noise. Vart fan då? Dessutom satt majoriteten av publiken på golvet. Hade jag gjort det hade jag nog somnat. Det var på gränsen att jag gick från Gårdaskolan för att dricka öl och sura någon annanstans för att jag tyckte det var så vidrigt understimulerande musik han framförde. Aldrig mer Lafidiki . Tyckte fan det var jobbigt att man hörde det genom väggen trots att man inte behövde proppar under spelningen. Sänk tills du inte hörs alls nästa gång tack. Vet inte om den dåliga stämningen gradvis försvann eller inte, men tur var väl att jag stannade för att se sista bandet, K-X-P , som rent kvalitetsmässigt kändes som totala motsatsen gentemot Lafidiki. Simpla, uppbyggande trummor. Stundtals stegrande takter. Enkel grotteko-sång med repeterade rader. Förstår verkligen jämförelserna med Spacemen 3 som jag kände vibbar av nästan hela tiden. Dock lite krautigare uppbyggnad och inte lika distat. Det var för djävla bra. Tycker det är väldigt...

Guilty kändes mest tråkiga. Tror jag gick därifrån efter ett par låtar, antagligen för att få i mig lite krubb. Tror jag sen hörde en "Blitzkrieg Bop"-cover genom väggarna. Inte helt ok. Fast vad ska jag säga som spelat ett par Minor Threat-covers och även en d-taktad Song 2. Var lite tvungen att se pojkspolingarna Anti Allt från Trollhättan. Bättre än mycket från skithålan Trollhättan men ändå ingen höjdare. Alltid kul med kids dock. Lär väl senare flytta utåt, hitta nytt folk och fortsätta spela i band. Så något gott kommer det väl ur det här. Ännu ett i raden av band som Sylen sjunger i. Inget ont om att vara överdrivet produktiv, men någon gång hamnar man ju i ett band som inte är sådär toppen. Desperat tycker jag är ett av dom. Förstås inte dåligt, men jag förväntar mig mer när det är så mycket gamla rävar som kan sin grej med i bandet. Mest peppad var jag på att se finska Unkind . Vet inte helt varför, men jag tycker det är smått underligt att dom ligger på Relapse. ...

Det var överlag en djävligt fin kväll men jag tyckte det mesta var segt att kolla på förutom Puce Mary (?) och den sista akten, som jag tror var Sexdrome, som var sjukt bra. Hört efteråt att lördagen var bättre och en av de bästa kvällarna på länge. Segt att missa det i förmån för spelningen som kommer i nästa blogg-inlägg. Men "c'est la vie" som gallerna säger. Alkohol är ju ett återkommande, och ack så tråkigt, tema i den här bloggen. Men en liten not till mig själv; jag borde sluta bli så nedrans packad på Utmarken så jag kommer ihåg saker och kan skriva i alla fall ett par vettiga ord om spelningarna. Att jag den här gången inte ens är säker på vilka akterna var jag filmade känns ju ännu bättre. Som ännu en sidnot så får nästa inlägg vänta tills nästa vecka, och tills dess har jag även fyllt på bufferten än mer!

Trodde inte jag skulle vara förmögen att ta mig till spelningen på grund utav en hel vecka lång feberyra som varade tills några dagar innan festen. Något som sänkte min matlust ytterligare och då även orken. Som tur var tog mitt immunförsvar sig i kragen och fixade upp skiten och det blev en av de bättre kvällarna på väldigt länge. Visserligen inte så mycket tack vare spelningen utan snarare festen och efterfesten och främst dagarna som följde i dess vaka. Rätt trälig tvåtakts-punk som inte riktigt föll mig på läppen. Låter kanske som att jag tycker att man måste spela d-takt för att vara något att ha, men det är absolut inte så jag menar det. Tycker att Rhinosurgery i övrigt lät som ett vanligt käng-band men fumlade bort det bra dom har genom att inte mangla på. Äh, jag vet inte. Det bästa med det var att någon britt hade trott att det var en stödspelning för en noshörnings-operation tack vare bandnamnet. Underbart. Minns inte så mycket vad jag tyckte om vad Lautstürmer bjöd på. Ant...