Farsot: Levande Död

Nu är det ju nästan som om den här platsen skulle vara någon slags hyllningssida till Farsot. Men inte kan väl jag hjälpa att dom sätter upp guldspelning efter guldspelning!? Tyvärr är det nästan så att LEVANDE DÖD glömts bort då dom inte syns på scen särskilt ofta. Som tur är finns deras briljanta skiva ute på nätet att lyssna på för att dom inte helt ska falla i glömska. Kanske är deras något limbo-aktiga närvaro i Göteborg passande med tanke på namnet dom givit sig själva. Just den här konserten märker man verkligen i videon hur litet och trångt det är på Farsot. Jag har klämt in mig längst bak i lokalen och står ändå någon armslängd ifrån musikerna. Förhoppningen ligger lite på att det flyttar utomhus under sommaren men förstår att det skulle innebära extra jobb med riggningen. Men gillar tanken på att det flyttar in i trängseln och värmen på vintrarna och ut i solen på vår och sommar.

Det är något väldigt speciellt med LEVANDE DÖDS väldigt kantiga och något skeva post-punk. Den ligger lite utanför tiden och känns som om det hade kunnat existera var som helst mellan 80-talet till nu. Samtidigt som det är avskalad, och knepig instrumentation, så finns det samtidigt mycket melodier som är relativt enkla att ta till sig. Mycket av det malande får mig att tänka på att få en psykos på ett fabriksgolv. Eller helt enkelt bara få nog och hantering av det på olika sätt. Trots tolvsträngad gitarr så finns, tack och lov, inget flörtande med 'First and Last and Always' och mörkret är, rent musikaliskt, icke-existent. Snarare finns där en krypande galenskap. Men mörkret återfinns närmast i texterna, och det vokala framförandet, som stundtals är rätt ångestladdat och reflekterar någon slags utanförskap. Ytterligare en sak dom förstått är att det sällan behövs massa effekter eller konstigheter, det räcker med ett momentum framåt och bra melodier. I det här fallet får man som sagt även ko-klockor och ståtrummor och två gitarrister. Mycket känns som att man tagit vad som finns - på ett mycket bra sätt. Att det sedan inte finns någon basist är inget som saknas utan båda gitarrerna täcker upp tillräckligt för att det inte ens ska komma på tal. Strålande djävla band som på min karta är ett av dom främsta i Göteborg.